28 januari 2010

First Aid Kit

Först ett erkännande: jag har tittat onormalt mycket på First Aid Kit:s cover på Fleet Foxes Tiger Mountain Peasant Song. Jag tycks inte få nog av detta charmiga, skogsromantiska youtube-klipp. Jag verkar i och för sig inte vara ensam om denna fascination; klippet har i nuläget visats över 1 miljon gånger.
Nu i dagarna får jag i alla fall en anledning att slita mig från youtube då First Aid Kit släpper sin första fullängdsskiva, The Big Black and the Blue. Den melankoliska folkpopen från deras debut-ep Drunken Trees (2008) känns här igen: de enkla - tidvis väl enkla -melodierna, de intrikata harmonierna och framför allt den klockrena stämsången. Systrarna Söderberg fortsätter helt enkelt att vara oförskämt begåvade. Ett smakprov ges här.

Den alfabetiska slumpens ordning gjorde att de hamnade mellan Emily Jane White och Fleet Foxes i mp3-spelaren. Ungefär där hör de hemma.

Inom kort kan de som inte har tillgång till min mp3-spelare låna skivan på biblioteket.

/Anders

25 januari 2010

Återvinning

Sherlock Holmes går på bio och återvinning ligger i tiden. Alltså får mitt första inlägg här bli en tidigare publicerad text om en roman med Sherlocks skapare Arthur Conan Doyle som huvudperson. Jag skrev texten till Botkyrka biblioteks webbplats 2006 (detta var inom parentes sagt innan jag började skriva slängig bloggprosa...), men de frågor som romanen behandlar har inte förlorat sin aktualitet.

"Arthur & George, den brittiske författaren Julian Barnes tionde roman, utspelar sig i det tidiga 1900-talets England och bygger på verkliga händelser. Den unge advokaten George Edalji, vars far är av indiskt ursprung, blir på bristfälliga grunder fälld i en rättsprocess rörande de återkommande fall av djurstympning som i den samtida pressen blir kända som 'The Great Wyrley Outrages'. Titelns 'Arthur' syftar på mästerdetektiven Sherlock Holmes skapare, sir Arthur Conan Doyle. Efter en personlig kris återfår Arthur livskrafterna i sin kamp för att rentvå George, som i hans ögon har blivit misstänkliggjord på grund av sitt indiska påbrå. Utöver skildringen av den utdragna rättsprocessen utvecklar romanen sig till en mångfasetterad karaktärsstudie av två mycket olika människor, vars levnadsöden korsas på tröskeln till ett omvälvande sekel.

Den utåtriktade och socialt medvetne Arthur använder sig av Holmes analytiska metoder i sin strävan efter att ge George upprättelse. Han hyser en stark tilltro till rationellt tänkande, men är samtidigt hängiven spiritist, övertygad som han är om att det nya seklets vetenskapsmän kommer att göra all religion överflödig genom att förklara livet efter döden i vetenskapliga termer. George, som är noggrann, plikttrogen och ganska blyg, har stort förtroende för det brittiska rättsväsendet och motsätter sig inledningsvis starkt tanken på att den fällande domen kan ha influerats av rasistiska tankegångar. Med säker hand återskapar Barnes den viktorianska eran och dess hållning i frågor om tro och vetande, ras, identitet och nationell självförståelse – frågor som fått förnyad aktualitet i dagens brittiska samhälle. Efter bombdåden i Londons tunnelbana 2005 riskerar brittiska medborgare av utomeuropeiskt ursprung i likhet med George Edalji att bli betraktade som suspekta på grund av sin hudfärg. Arthur & George blev nominerad till Bookerpriset 2005, och fungerar som en oavbrutet fascinerande spegling av vår egen tid."

Boken står just nu på hyllan "Personalens val" strax till höger om ingången till Nynäshamns huvudbibliotek.
/Mattias

24 januari 2010

Mörka framtidsskildringar

Framtiden både lockar och skrämmer oss. Vi vet inte vad som väntar, och det är den mystiken som gör framtiden till en tacksam miljö i både film och böcker. Här kommer två boktips på framtidsscenarios där det är jämngrått nästan jämt.

Vägen (Cormac McCarthy, Albert Bonniers förlag, 2008).

En man och hans son strövar omkring på en väg efter att jorden(?), eller åtminstone landet de bor i (USA), bränts ner och ödelagts, av vad/vem får man aldrig veta. Med sig på vägen har de en revolver laddad med två skott, en för fadern och en för sonen, ifall det värsta skulle inträffa och det visar sig att det inte finns någon annan utväg än det självvalda döden. Genom kyla och hunger fortsätter paret sin strävsamma resa, mot södern, mot kusten, med en liten gnutta hopp inom sig. Det är särskilt pappan som hoppas och som försöker hålla modet uppe hos sin son. Pojken, som föddes efter katastrofen, har aldrig upplevt världen såsom den såg ut innan och har svårt att framställa sig en annorlunda tillvaro. Kanske kommer vägen att leda dem någonvart. Kanske inte. De tar en dag i taget. Hoppas. Fortsätter att vandra. De försöker överleva, att ta rätt beslut, att inte bli onda, trots plågan.

Språket är lika kargt som världen omkring dem och läsningen är frustrerande men samtidigt hypnotiserande genom språk och handling. Detta är en bok som inte liknar så många andra, och det är en bra sak. Vägen går dessutom på bio just nu och det är en bra filmatisering, men ska man välja mellan bok och film så blir svaret som det oftast brukar blir: läs boken!


Muren (Titti Knutsson, Kabusa böcker, 2009).

Peter och Sofia bor i ett land någonstans i en framtida värld (fast det kan lika gärna utspela sig i vår värld idag). I landet härjar ett krig mellan två folkgrupper, gnagarna och krokodilerna, och mellan gruppernas territorier har det byggts upp en mur. På var sin sida av den här muren sitter dessa unga människor (de ska vara 14 år men jag upplever dem stundtals som mycket yngre) och i vartannat kapitel berättar Peter respektive Sofia om rädslan, ilskan och hatet mot den andra sidan. Vad de inte vet är att de egentligen har mer gemensamt än de anar, och att de snart kommer att träffas pga en mystiskt vacker häst som heter Storm.

/Helena

22 januari 2010

Elsie


Jag skall nu skriva några rader till morbror och hoppas att morbror mår bra vi mår bra allesammans. Om morbror får råd till jul är morbror så hjärtligt välkommen. Hälsningar från oss allesamman. Morbror känner väl igen mig på kortet. Vänligen Elsie

Fotografiet är ett gjort som ett vykort och adressaten är en Herr Oscar Jakobsson i Skinnskatteberg. På baksidan är denna text tydligt präntad. Fotot låg sorterat på ämnesordet ”Verkstäder” i bildarkivet. Inga andra uppgifter om bilden fanns, mer än poststämpeln ”Nynäs gård”. Bland Telegrafverkets bilder hittar jag en kopia. Där står: ”Telegrafverkets verkstäder, Hopsättningsavdelningen. Arvid Larssons lag 1920". Men det jag funderar på är vem av flickorna som är Elsie.
Foto okänd, Nynäshamns bildarkiv
/Emma

21 januari 2010

Somliga linor brister


Somliga linor brister, (Varg Gyllander, Bra böcker 2009, uppläsare - Magnus Roosman)

Jag har förälskat mig i ljudböcker! Vet inte riktigt varför men jag lyssnar mer och mer. Här läser skådespelaren Magnus Roosman och jag tycker om hans röst.
Denna bok är en debut skriven av Varg Gyllander, tänk att heta Varg, det skulle jag vilja heta men det skulle ju inte gå, då måste det bli Varga, nej, fel, fel. Detta är en helt ok bok i gengren kriminalromaner. Vi befinner oss i Stockholm där huvudpersonen Ulf Holtz arbetar som kriminaltekniker på Rikskrim. Det är tidig vårmorgon och huvudstaden sover när Jenny Svensson slutar sitt liv, naken i en fontän mitt i city. Där börjar jakten på en seriemördare! Intressant att läsa en kriminalroman utifrån en teknikers arbetsmiljö. Ulf Holtz uppgift är inte bara att leta fingeravtryck utan det krävs också mycket tankemöda och uppföljning av spår, mycket likt en kriminalpolis uppgifter. Jag ser fram emot nästa bok av Varg!
/Signe

17 januari 2010

Kulor i hjärtat


Kulor i hjärtat (Cilla Naumann, Alfabeta, 2009)

På samma sätt som ett bokomslag kan locka mig att läsa så finns det bokomslag som håller mig från att läsa en bok. Cilla Naumanns Kulor i hjärtat nominerades till Augustpriset 2009 och har legat på min att-läsa-lista ett bra tag nu. Men, de där läskiga ögonen på omslaget har skrämt mig vidare till andra böcker. Tills nu.

Kulor i hjärtat består av åtta berättelser om 14-åriga Tom Olsen. I berättelserna får vi ta del av korta episoder om avgörande viktiga ögonblick i den unga killens liv. Texterna behandlar olika tillfällen men förenas i en ganska så kallsvettig stämning. Huvudpersonen återberättar historier om tonårig rädsla, osäkerhet, skuld och lycka.

Visst kan man känna igen sig i mycket av den stämning som finns i texten och i känslorna som upplevs av huvudpersonen men jag blir osäker på om det är meningen att man ska förstå om berättaren Tom fortfarande är 14 när han återberättar händelserna eller om det är Tom som vuxen som tittar tillbaka och minns. Språket är nämligen allt annat än 14-årigt, om man säger så. Det är en vuxen penna och en ung själ som möts på sidorna. Inte fel på något sätt, men lite kluvet. En bra bok för unga som befinner sig där nu och för äldre som kan minnas hur det var.
/Helena

16 januari 2010

Black metal till Eurovisionsfestivalen?

I söndags vann Keep of Kalessin semifinalen i Norges uttagning till Eurovison Song Contest med sin låt The Dragontower. Lyssna nedan eller via bandets Myspace.

Keep of Kalessin har tagit sitt bandnamn efter draken Kalessin i Ursula K. Le Guins böcker om Övärlden. Bandets musik brukar benämnas "episk extrem metal" eller "melodisk black metal". Säkert kan det låta ovant, kanske rent av hemskt(?), för den som lyssnar för första gången, men är du minsta intresserad av lite hårdare rockmusik ska du definitivt ge låten och bandet en chans. De är skickliga musiker och musiken är vacker i sin relativa hårdhet.

Här kan du läsa om när sångaren Torbjørn Schei efter segern kom tillbaka till sitt arbete på Ebergskolan.
/Amelie

14 januari 2010

Anders Bäckman och Christel Bäckman visar måleri och fotografi

Christel och Anders Bäckman är mor och son som ställer ut tillsammans för första gången. Christel målar framför allt i akryl och olja, men blandar också olika tekniker. Hennes måleri är färgstarkt och kraftfullt. Havet och dess ljusskiftningar präglar många av motiven. Anders fotografier har till stor del hav, stränder och himlens skiftningar som tema. En stillhet, som i vissa fall gränsar till det övernaturliga, vilar över fotografierna. De är både knivskarpa och mycket genomarbetade. Så långt från snapshots man kan tänka sig!

På lördag 16 januari kl 11 öppnar utställningen i Konsthallen. Biblioteket och Konsthallen är öppet till kl 14. Utställningen pågår t om lördag 30 januari.

/Emma

13 januari 2010

I hederns skugga

I hederns skugga : de unga männens perspektiv (Dilek Baladiz, Gothia, 2009)

"Dagens söner och bröder är morgondagens äkta män och fäder." Med detta som utgångspunkt har socionomen Baladiz intervjuat tio unga män som lever i Sverige och som delvis har sin bakgrund i så kallade "hederskulturer". Boken ställer frågan om pojkarnas och de unga männens roll och situation i hedersrelaterat förtryck. Och det visar sig i dessa exempel att även pojkarna, liksom flickorna, kan drabbas av både stark social press och rent förtryck relaterat till hederstänkandet.

Större delen av boken består av intervjuer med killarna och vi får ta del av deras åsikter om bland annat hederstänkande, våld, tvångsäktenskap, sexualitet och könsroller. Dilek Baladiz ger i boken också tips och råd för den som arbetar tillsammans med ungdomar.

Jag rekommenderar den här boken både för killar, som kanske känner igen en del av sina egna tankar, och för tjejer, som kan få en inblick i hur de här unga männen tänker. Och även för vuxna som vill lära sig mer. Jag tror att den är mycket bra att läsa tillsammans när man diskuterar de här frågorna.

Även boken "Varför mördar man sin dotter?" av Nima Dervish och Emre Güngör som också berör hedersrelaterat våld rekommenderas. Den är dock lite tyngre och bitvis mer svårläst.

/Amelie

10 januari 2010

En egen låt

Läste precis att Borlänge bibliotek fått en alldeles egen sång. Låten är resultatet av ett skolprojekt och handlar, enligt Borlänges webbplats , om "livskraftiga, magiska bibliotek där alla får känna tillhörighet på sina egna villkor". Text och musik står Petra Mases för och låten heter You can go there. Visst blir man nästan lite rörd? Och visst borde även vi ha en egen låt?
/Helena

8 januari 2010

Anton Styréns Viktualieaffär

Två damer på spark utanför Anton Styréns Viktualieaffär, en februaridag 1953. (Viktualie är ett gammalt ord för livsmedel.) Huset byggdes som matställe till rallarna som byggde Nynäsbanan, som blev klar 1901. 1903 gjordes det om till affär och 1906 tog Anton Styrén över verksamheten. Styréns försåg skärgårdsbefolkning och sjöfolk med förnödenheter av olika slag. Här såldes inte bara livsmedel, utan även annat som kunde behövas; rep, tågvirke och bensin mm. Efter Anton Styrén tog sonen över verksamheten och som drev den fram till 1964, då affären upphörde.
Foto C-G Lilieroth, Nynäshamn bildarkiv
/Emma

4 januari 2010

Tips för alla barn och unga som älskar Klara-böckerna!

Pia Hagmar har skrivit ett helt gäng med böcker om hästtjejen Klara. Böckerna tar upp hästar och ridning, så klart, men handlar också om Klaras familj och vänner. Tycker du om Klara-böckerna eller känner du någon som gör det? Barnens bibliotek efterlyser experter på Klara-böckerna som kan hjälpa till med att sätta ihop en frågesport. Vill du vara med? Då tycker jag att du ska klicka här och läsa mer. Där hittar du information om hur du anmäler dig och kan dessutom läsa om den kommande filmen om Klara.
/Helena

3 januari 2010

Det är inte alls svårt att lära gamla hundar sitta.

Men det kan ta lite tid. Jag har i år och dagar envist påstått att deckare inte är något för mig och visst kan jag fortfarande och lika envist fortsätta hävda att många av de deckare som ges ut är trista, illa skrivna och ganska innehållslösa. Men, som vanligt är det extremt roligt att mellan varven bli motbevisad, att hitta undantagen och bli positivt överraskad.

Bland mina bästa läsupplevelser från 2009 finns följande tre deckare/thrillers:



De här böckerna passar dig som tycker om att läsa om karga, dramatiska landskap, om intressanta karaktärer som inte tar allt för stor plats, om människans utsatthet och förmåga att handskas med svåra händelser. Dessutom är dessa böcker något för dig som inte vill få allt skrivet på näsan och som tycker om böcker där man som läsare tillåts läsa mellan raderna. Spännade och välskrivet.
/Helena

P.S För mer information om böckerna, klicka på omslagen.