22 februari 2017

En ode till Selma Lagerlöf

"Äntligen stod prästen i predikstolen." 

Visst kan ni inledningsmeningen till Gösta Berlings saga även om ni inte läst boken sedan gymnasietiden? Eller kanske inte läst den alls eftersom det blivit en sådan där bok man hör så mycket om att det känns överflödigt att läsa den.

Nog får man tydliga bilder i huvudet bara av att läsa Selma Lagerlöfs namn?
En "sagotant", en gård i Värmland, en pelargon, den gamla tjugokronorssedeln. Mycket är förknippat med just Selma Lagerlöf. Och det kanske inte är så konstigt att hon väcker så många associationer.

Som sagt är Selma starkt förknippad med sagor, och hennes böcker innehåller mängder med sagoinfluenser och magisk realism. Här finns allt från skogsrået till sorg personifierad till en kvinna - Fru Sorg. Och visst var Selma lärarinna och tyckte mycket om barn, visst skrev hon Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige som lärobok till skolan. Men hon var mycket mer än den där "sago-tanten".

1909 tilldelades Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur. Hon var den första svenska pristagaren, och den första kvinnan att få det. Sedan dess har bara ytterligare tretton kvinnor tilldelats priset, av totalt 112.
Och förutom Nils Holgersson skrev hon ytterligare en bok på beställning, den kanske mindre kända romanen Bannlyst, som skulle vara en kommentar om det rådande kriget. Hon var alltså i viss mån absolut politisk i sitt författarskap, också. I en historisk tillbakablick har hon också blivit en feministisk ikon och hon fortsätter att inspirera.

Så visst är hon spännande, Selma. Vilken tur att hennes författarskap lyfts med vissa mellanrum. I år har Bonniers valt att ge ut flera av hennes texter i nya pocket utgåvor, med vackra omslag med mönster från Jobs textilier. Ett "must have"! Och självklart har vi köpt in dem här på biblioteket så att man kan få njuta av både utsida och innehåll.
Välkomna!

26 januari 2017

Minnesdag för Förintelsen

Den 27:e januari 1945 befriades de överlevande fångarna från Auschwitz-Birkenau.
Sedan 1999 har vi i Sverige uppmärksammat detta datum som Förintelsens minnesdag och sedan 2005 är det även en internationell minnesdag enligt FN.

På biblioteket har vi valt att detta datum ordna evenemang som bidrar till att hedra de många offren för Förintelsen på olika sätt. I år har vi i samarbete med Nynäshamns Litterära sällskap bjudit in Bernt Hermele - journalist och författare till boken "Judejävel" från 2016.

Samtidigt har vi en skyltning inne på biblioteket med böcker som rör temat Förintelsen och Andra världskriget. Det är ett ämne som alltid kommer vara aktuellt och därför fortfarande är flitigt återkommande i litteraturen. Här står både Anne Franks dagbok och Patrick Modiano.
Och kanske slutar skildringarna av Förintelsen aldrig att upphöra. För sex miljoner människor är sex miljoner livsöden som alla förtjänar att bli ihågkomna.




Andra saker som man kan delta i om man vill manifestera för alla människors lika rätt här i kommunen den 27:e januari:
- Nynäshamns scoutkår ordnar fackeltåg mellan Stadshusplatsen och kyrkan 18.30
- Nynäshamns kyrka har från 19.00 ett program med musik, dans, uppläsning av texter samt tal.

4 januari 2017

Katter och böcker

Katter och böcker har länge förknippats med varandra. Nu för tiden märks det tydligast på internet: instagram- och facebook-konton svämmar över av bokentusiaster som mest postar bilder på sina katter.

För en del år sedan kom boken "Bibliotekskatten Dewey", som handlar om en liten katt som hittas i ett bokinkast hos ett bibliotek i USA och sedan blir omhändertagen av personalen. Dessutom är det inte alls ett okänt fenomen att bokhandlar runt om i världen har en egen katt som maskot inne i butiken som kanske lockar lika många besökare som bokutbudet. Ett av de mer kända exempel är kanske den engelska bokaffären i Paris, Shakespeare and company.

Katter är också flitiga huvudkaraktärer i litterära verk, alltifrån Edgar Allan Poes gastkramande novell "Den svarta katten" till "Gatukatten Bob". Just gatukatten Bob verkar vara den katt som startade trenden vi har sett de senaste åren med berättelser, ofta med verklig bakgrund, som skildrar katter och kattägares livsöden. Helen Browns "Katten Cleo" och "Katter och döttrar", Nils Uddenbergs "Gubbe och katt" eller den japanska "Gästkatten" av Takashi Hiraide är bara några exempel som vi har i vårat bestånd på biblioteket som handlar om just detta.

En annan författare som var känd för sin kärlek till katter, och som låg långt före i tiden när det kommer till att skriva om detta, är nobelpristagaren Doris Lessing. Hon skrev berättelser om några av de katter hon delade livet med och de finns samlade i verket "Om katter" som finns här på biblioteket.

Även poesihyllan har sin beskärda del av katter, främst kanske T.S. Eliots kända diktsamling Old Possum's Book of Practical Cats som sedermera blev omtolkad till den möjligtvis ännu mer kända musikalföreställningen Cats.

En bok som alldeles nyligen kommit till biblioteket visar att katter inte bara är trevliga att läsa om, utan faktiskt kan lära oss om oss själva. Boken "Alla katter har AST" (autismspektrumtillstånd) vill skildra hur barn som har någon form av autism upplever världen, på ett mycket lättillgängligt sätt. Kanske stämmer det, att alla katter har AST? I sådana fall behöver barnen med dessa diagnoser inte känna sig ett dugg ensamma.