Skräckens högtid

Äntligen är den här! Skräckens högtid, halloween. De flesta av oss är nu för gamla för att klä ut oss till häxor och skelett och ringa på hos grannarna och tigga godis, men det betyder inte att det inte finns annat vi kan göra.
Ett anspråkslöst förslag: sänd ut barnen i sina maskeraddräkter, medan du själv kurar upp i soffan med en god bok. Vad du ska läsa? En skräckis, förstås.

John Ajvide Lindqvist slog igenom med dunder och brak när hans första bok Låt den rätte komma in publicerades 2004. Sedan dess har han kallats Sveriges skräckmästare och skrivit flera andra romaner och noveller. En Sveriges Stephen King som skrev in skräcken i folkhemmet.

Men sedan 2004 har det också hänt saker på andra håll inom den svenska skräcklitteraturen. Numer är inte John Ajvide Lindqvist ensam uppe på tronen, utan har fått sällskap av ett helt gäng andra. Framför allt har det handlar om hela genrens uppgång i Sverige, redan 2016 inrättade vi här på biblioteket en egen hylla för skräckböckerna just eftersom efterfrågan ökat.

Inte minst inom barnböckerna har boomen varit ett faktum, de snälla spökhistorierna med lyckliga slut fick snart se sig passerade av de mer fasansfulla berättelserna där alla kanske inte tar sig ut levande...

Vi på Salongen tänkte tipsa som ett par oumbärliga skräckromaner så här i halloweentider.






Den kanske mest uppmärksammade efterföljaren till Ajvide Lindqvist är Mats Strandberg. Mats har skrivit romaner länge men inte förrän 2015 gav han sig in i rysargenren. Men då gjorde han det med besked genom boken Färjan. Vill du ha det blodigt? Då vill du ha Färjan.







Kikar vi istället utomlands är det värt att stanna upp vid Susan Hill. Har ni sett skräckfilmen The woman in black med Daniel "Harry Potter" Radcliffe i huvudrollen? Glöm den och läs boken istället. Helt utan blod men en stor dos psykologi skräms Hill som ingen annan i Kvinnan i svart.





Till slut, en klassiker. Eftersom förlaget Modernista hade den goda smaken att ge ut Daphne du Mauriers bok Rebecca på nytt 2016 kan den nå nya generationer. Rebecca ligger till grund för en mycket känd Hitchcock-filmatisering, men ingenting går, som ni vet, upp emot boken.


Alla tre finns naturligtvis att låna hos oss på biblioteket, tillsammans med många andra otäcka titlar. Välkomna!

Katter och böcker

Katter och böcker har länge förknippats med varandra. Nu för tiden märks det tydligast på internet: instagram- och facebook-konton svämmar över av bokentusiaster som mest postar bilder på sina katter.

För en del år sedan kom boken "Bibliotekskatten Dewey", som handlar om en liten katt som hittas i ett bokinkast hos ett bibliotek i USA och sedan blir omhändertagen av personalen. Dessutom är det inte alls ett okänt fenomen att bokhandlar runt om i världen har en egen katt som maskot inne i butiken som kanske lockar lika många besökare som bokutbudet. Ett av de mer kända exempel är kanske den engelska bokaffären i Paris, Shakespeare and company.

Katter är också flitiga huvudkaraktärer i litterära verk, alltifrån Edgar Allan Poes gastkramande novell "Den svarta katten" till "Gatukatten Bob". Just gatukatten Bob verkar vara den katt som startade trenden vi har sett de senaste åren med berättelser, ofta med verklig bakgrund, som skildrar katter och kattägares livsöden. Helen Browns "Katten Cleo" och "Katter och döttrar", Nils Uddenbergs "Gubbe och katt" eller den japanska "Gästkatten" av Takashi Hiraide är bara några exempel som vi har i vårat bestånd på biblioteket som handlar om just detta.

En annan författare som var känd för sin kärlek till katter, och som låg långt före i tiden när det kommer till att skriva om detta, är nobelpristagaren Doris Lessing. Hon skrev berättelser om några av de katter hon delade livet med och de finns samlade i verket "Om katter" som finns här på biblioteket.

Även poesihyllan har sin beskärda del av katter, främst kanske T.S. Eliots kända diktsamling Old Possum's Book of Practical Cats som sedermera blev omtolkad till den möjligtvis ännu mer kända musikalföreställningen Cats.

En bok som alldeles nyligen kommit till biblioteket visar att katter inte bara är trevliga att läsa om, utan faktiskt kan lära oss om oss själva. Boken "Alla katter har AST" (autismspektrumtillstånd) vill skildra hur barn som har någon form av autism upplever världen, på ett mycket lättillgängligt sätt. Kanske stämmer det, att alla katter har AST? I sådana fall behöver barnen med dessa diagnoser inte känna sig ett dugg ensamma.

Det läskigaste vi vet

Sedan i våras har det här på Nynäshamns bibliotek funnits en skräckhylla på vuxenavdelningen. Den är placerad efter den vanliga skönlitteraturen, tar vid där allt det andra slutar. Man känner igen böckerna på deras rosa markering på bokryggen.

När skräckutbrytningen skulle iordningställas var det inte helt enkelt att göra ett urval. Frågan "vad innebär skräck egentligen?" är ganska svår att besvara, främst för att många böcker väver in ett flertal genrer i samma historia. Vad som är fantasy, skräck eller science fiction går inte alltid att avgöra.
Man får bestämma sig helt enkelt. Och en skräckhylla blev det. Här ryms allt från Lovecrafts bläckfiskliknande monster Cthulhu till demoner som kanske bara finns i vår egen hjärna. Skräck kan verkligen vara allt möjligt, men det mesta på våran hylla lutar åt det övernaturliga eller det djupt psykologiska.

När Helena Dahlberg, känd för vissa genom sin blogg Dark places där hon skriver om skräckelement i
populärkulturen, släppte en bok med en lista över de hundra läskigaste sakerna hon vet, varierar motiven också väldigt - från Stephen King till Astrid Lindgren.
100 hemskaste, som boken heter, har signum G, vilket kännetecknar litteraturvetenskap. Trots detta är det inte enbart böcker hon listar, utan flera popkulturella fenomen så som filmer och tv-serier får också plats.

Något som blir tydligt i Helena Dahlbergs lista är att ett flertal av böckerna hon nämner inte har översatts till svenska. Kanske väntar Sverige på det stora skräckgenomslaget inom litteraturen fortfarande, John Ajvide Lindqvist till trots. För visst är klassikerna bra (läs: Dracula, Frankensteins monster, Rosemarys baby osv) men nog skulle skräckgenren förtjäna samma boom som "det svenska deckarundret" fått de senaste åren?
Jag misstänker att detta redan är på gång. Smygande börjar förlagen ge ut fler och fler böcker där allt inte har en naturlig förklaring. Vill ni också gotta ner er i blodisande spökhistorier nu när höstmörkret börjar falla på?

Håll utkik efter de rosa markeringarna.