26 november 2010

I adventstider

Det här är Lottakårens julmarknad på det sk Rådhustorget, nuvarande Stadshusplatsen. Året är 1960 och kanske är det skyltsöndag i Nynäshamns centrum. Det är det där typiska vädret som präglar förvintern i kustbandet - lite gråmulet och fuktigt, än har snön inte kommit. Det håller på att skymma och folk är ute på stan för att titta på marknaden och dekorationerna och de första julklapparna börjar så smått att handlas in. Bilden är tagen mot berget, som nu delvis är bortsprängt och där Folkets Hus med vårt bibliotek, konsthall och bildarkiv ligger. På berget kan man se den iskana som vintertid var ett populärt åknöje för barn, trodde jag alltså. Men en äldre dam berättade nyligen att det minnsan både var vuxna och barn som åkte i den när det var vinter! När jag tittar på den stämningsfulla bilden dyker slutorden från Karl-Bertil Jonssons julafton upp i min skalle - "Det var då en välsignad jul", sa Karl-Bertils ömma moder och fick något religiöst i blicken, för den här sagan tilldrog sig på den tiden då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.


/Emma
Foto okänd i Nynäshamns Lottakårs arkiv, Nynäshamns bildarkiv

24 november 2010

Poesitävlingens prisutdelning

Här har vi ett gäng glada vinnare: (övre raden) Antonja, Elias, Rickard, Ingrid, (nedre raden) Marcel, Laith och Anton (saknas på bilden gör Jens och Berith). Idag hyllade vi nämligen vinnarna i Nynäshamns biblioteks årliga poesitävling. Bland över 200 poesibidrag inom temat Hemligheter och lögner som lämnades in till biblioteket valdes nio stycken fram som vinnare. Vinnarna fick läsa upp sina dikter, ta emot applåder och ställa upp för fotografering. Med sig hem fick de var sitt diplom, ett häfte med alla vinnardikter samt ett bokpris. Dessutom fick de var sin lättskött ballongblomma av Magikern Moa, som underhöll med lättsamma och roliga trolleritrick.

Magikern Moa från Zilloman behövde ofta assistans från publiken för att klara av sina trollerinummer. Som tur var fanns det många i publiken som ville ställa upp och hjälpa till med det som behövdes.

Samtliga dikter finns som utställning i sagorummet/konsthallen Nynäshamns bibliotek.
Där kan ni läsa alla de hundratals tävlingsbidrag vi fick in. Vi ger er ett smakprov genom 1:a pristagarnas dikter:

LÅGSTADIET
"Smask
Tuggar
På pennan
Smakar sudd
och matteläxa"

Marcel

MELLANSTADIET
"Vår värld är full av hemligheter som vi människor inte upptäckt än.
Naturen är full av hemligheter, det kanske finns väsen, alfer eller troll.
Oceanerna är fulla av hemligheter, vad finns längst nere på havets botten?
Man kan bara gissa.
Det kan finnas vattenfolk
enorma djur med stora vassa tänder.
Man vet inte riktigt.
På andra planeter och stjärnor kan det finnas liv -
på mars, gröna utomjordingar med stora spetsiga öron.
På solen, eldflammande och skinande hästar.
Man kan bara gissa.
hela livet är en stor fin hemlighet!
Tycker inte du det?"

Antonja

TONÅR/VUXEN
Dyrbara samtal
"En mjuk barnhand
vilar i en valkig näve
Ett ivrigt barnansikte
lyser upp mot den vuxne
Rösterna blandas
en klingande ljus,
en lycklig mörk
utbyter hemligheter.

Ögon mötas
i samförstånd.

Barnaögon klara
som skogskällor.
Utan svek
utan lögner,
vill veta allt.

Den vuxnes leende
Barnets pärlande skratt
håller tiden stilla.
nu blir då.
Hand i hand tillsammans,
de två på livets väg."

Ingrid


Ett stort grattis till alla vinnarna!

/Helena och Johanna

Susanna Alakoski

Igår var det författarkväll här på Nynäshamns bibliotek. Susanna Alakoski berättade om sina böcker, sitt skrivande och om de starka och tankeväckande ämnen hon brukar skriva om. Intresset inför författarkvällen var stort och alla biljetter till författarkvällen blev sålda. Trots tråkigt väder med halka, snö och blåst var det fullsatt i lokalen.

Susanna Alakoski är kanske mest känd för sin debutroman, Svinalängorna, som kom 2006 och belönades med ett Augustpris samma år. Alakoski var faktiskt den första debutanten som någonsin fått Augustpriset. Svinalängorna blev snabbt populär bland läsare och kritiker och är vad man kan kalla för en modern klassiker. I år är romanen extra mycket på tapeten pga bokens filmatisering, som har premiär i december med Ola och Noomi Rapace i bärande roller.

Igår tisdag pratade dock Alakoski mest om sin senaste roman Hoppas du trifs bra i fengelset som tar upp svåra ämnen som droger och konsten att vara en anhörig. Publiken hade många frågor att ställa och författaren sålde slut på alla böcker hon hade med sig till försäljning.

Förutom att ha skrivit två romaner har Susanna Alakoski varit med och jobbat fram ett antal antologier om skilda ämnen såsom våld, klass och fejkade orgasmer. Särskilt den sistnämnda väckte stort intresse och nyfikenhet bland oss i publiken.

Tack alla ni som var med! Vi ser fram emot fler spännande författarbesök under våren 2011.
/Helena

22 november 2010

Musiktips vecka 47

På måndag 29/11 intas Arenan på Fryshuset i Stockholm av de två amerikanska banden DEFTONES och COHEED & CAMBRIA. Förband är svenska KHOMA. Alla tre banden har släppt nytt material i år och alla tre spelar var för sig en ganska egen musik. Hårdrock, javisst, men med väldigt olika olika tuch. Det här kommer garanterat bli en kanonkväll!

Det kaliforniska bandet DEFTONES släppte tidigare i år sitt sjätte album, Diamond Eyes, vilket vi har skrivit om tidigare här på bloggen.

Bandet var senast i Sverige i somras på festivalen Getaway Rock i Falun (efter att först ha varit bokade på Hulsfred som dramatiskt gick i konkurs veckan före festivalen). Bandets musik brukar betecknas nu metal eller alternativ metal.

COHEED & CAMBRIA är bandet som skapar texterna till sin musik utifrån sångaren Claudio Sanchez framtidssaga om bandets namnar, Coheed och Cambria, i fyra seriealbum om deras liv och död, och på senaste plattan berättas förhistorien till serien. Musiken brukar benämnas progressiv rock/metal. Vad bandet ska göra nu när den berättade historien är slut vet jag inte...

Även KHOMA har vi skrivit om tidigare på bloggen. De har släppt tre plattor varav min favorit är den andra "The Second Wave" men även årets album "A Final Storm" är mäktigt, både hårt och vackert.

Här kan du provlyssna till bandens musik via Spotify.

Finns bandens album inne på biblioteken? DEFTONES, COHEED & CAMBRIA och KHOMA

/Amelie

19 november 2010

Om vad som är bra och vad som är dåligt

Sitter man hemma och funderar över vad som är bra och vad som är dåligt här i livet så kan man till exempel söka svaren i den äldre barnlitteraturen. Just nu har vi en liten utställning på biblioteket med gamla fina och intressanta barnböcker där man bland andra alster kan skåda poeten Vladimir Majakovskijs barnbok Vad som är bra och vad som är dåligt, samt klassikern Pelle Snusk av Dr. Heinrich Hoffmann. Båda dessa böcker visar prov på tidens stränga syn på barnuppfostran och böckerna är sedelärande med en lika morbid som humoristisk glimt i ögat. Bilderna i böckerna är allt annat än gulliga och tillrättalagda och visar tydligt och klart vad som kan hända om man som barn dristar sig att t.ex. suga på tummen, inte äta upp sin mat, bråka med yngre barn och smutsa ner sig.

Pelle Snusk

Det gäller att veta hur man ska uppföra sig och i Majakovskijs bok får man som slutkläm det faderliga rådet: "Min son, är du redan nu lat och grisig hellre än du leker ren och snygg blir du svin som äldre."

Man lär sig ett och annat om tidens anda genom att studera omslagsbilderna och innehållet i barn- och ungdomslitteraturen. Och mellan varven är det både nyttigt och roligt att läsa om gamla barndomsfavoriter för att kolla hur väl de har stått sig med tiden. Det är ju inte alla böcker som åldras med behag.

/Helena

17 november 2010

Funkis på Nynäsvägen

Stockholmsutställningen 1930 räknas som funktionalismens stora genombrott i Sverige. Den nya arkitektur och design som visades där av bl a arkitekterna Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz, Uno Åhrén och Sven Markelius fick ett stort genomslag både i Sverige och internationellt. I Nynäshamn märks funkisen tydligt längs Nynäsvägen. Nedan är det s k Folkets Hus Annexet som ritades 1932. Hyreshusen straxt ovanför byggdes senare, men jag tycker i alla fall att de där runda balkongerna är funkis. Lite längre ner på Nynäs-vägen byggdes 1934 det nya Special Konsum. Dit flyttades flera mindre filialer, t ex speceributik, mjölkbutik och manufakturbutiker från andra adresser i Nynäshamn. Dessutom öppnades en skoavdelningen och en husgerådsavdelning. Det blev Nynäshamns första varuhus. Byggnaden bär tydligt funkisens kännetecken både vad gäller arkitekturen och skyltarnas stil. Men Nynäshamn är långt ifrån ensam om att ha ett Konsumhus byggd i funkisstil. I boken Funkis - stilen som byggde Sverige av Ingrid Sommar förklaras det hur denna moderna stil kunde leta sig fram till de mest isolerade avkrokar: En stavades Konsum. Kooperationens eget arkitektkontor, med pionjären Eskil Sundahl i spetsen, såg till att minst en funkismodul fanns på varje ort i Sverige, från Arjeplog till Österlen.

De större bilderna är från bildarkivet, den lilla har jag "lånat" på nätet.
Läs mer: Ingrid Sommar: Funkis - stilen som byggde Sverige, Sthlm 2006
/Emma

11 november 2010

Färgstarkt och musikaliskt i konsthallen

Rune E. Sjögren öppnar sin utställning Everyday I Have the Blues i konsthallen på lördag 13 november. Rune E Sjögren är född och uppvuxen på Söder i Stockholm. Han började arbeta som art director i mitten av 1950-talet, efter avslutade studier på Illustrations- och Reklamlinjen på Beckmans. Vid sidan om jobbet har Rune varit fri konstnär och jazzmusiker, sedan 1980-talet är han konstnär på heltid. Jazzen har en självklar plats bland Runes motiv, likaså staden och människorna. Teknikerna och stilarna skiftar mycket. Att kunna behärska olika tekniker och stilar är något som Rune har lärt sig genom arbetet som art director. Bilderna i utställningen domineras av bl a jazzen med en serie skissartade, färgstarka tavlor. Svängigt är ett ord som dyker upp i mitt huvud när jag ser dem. Den sk Caféserien är utförd i en exakt målad teknik med många starka och dominerande färger. Målningarna är gjorda så att de olika färgfälten inte ska stå i motsats till varandra. Effekten är ett självlysande måleri som för tankarna till Art Deco. Ja, bara för att nämna några verk från utställningen.

Välkommen på lördag mellan kl 11-13 !
/Emma

3 november 2010

Salongens bokcirkel läser Hjärtdjur


I tisdags hade Salongens bokcirkel sitt tredje möte på Nynäshamns bibliotek. Fokus för vår diskussion var Herta Müllers Hjärtdjur , en inte helt okomplicerad läsning som bjöd in till intressanta samtal om språk, stil och gestaltning.

Hjärtdjur utspelar sig i Nicolae Ceauşescus Rumänien (åren mellan 1965-1989) där livet är oroligt och kaosartat för de allra flesta och där människorna lever i en ständig rädsla för säkerhetspolisen Securitate, för förhör och husrannsakan Det är svårt, om inte omöjligt, för samhällsmedborgarna att veta vilka personer de kan lita på och alla måste väga sina ord på våg. De fyra vännerna som spelar huvudrollen i Hjärtdjur får vara kreativa när de kommunicerar via brev:

"När ni skriver, glöm inte datum, och lägg alltid med ett hårstrå i brevet, sade Edgar. Om det inte finns något, vet man att brevet har öppnats."

Just språket och orden är ett mycket viktigt tema hos Müller. Människorna som lever i det totalitära samhället är tvungna att anpassa sitt språk efter rådande omständigheter och vardagliga ord får helt andra betydelser: "En mening med ordet nagelsax i för förhör, sade Kurt, en mening med skor för husundersökning och för skuggning en med förkyld. Efter tilltalet alltid ett utropstecken, vid dödshot ett komma."

Herta Müllers eget språk som författare är en blandning av karghet och poesi och alla i bokcirkeln kunde skriva under på att det tar ett tag att komma in i boken. Några tyckte att Müllers språk gjorde att de hade svårare att leva sig in i handlingen och känna medkänsla med karaktärerna medan andra tyckte att språket förstärker sensationen av att befinna sig i det märkliga kaos som berättelsen utspelar sig i.

Saknaden av en kronologisk ordning diskuterades också. Boken är ett myller av minnesfragment som dyker upp utan inbördes ordning; barndomsminnen blandas med mer aktuella händelser i ett cirkelmönster där inte bara första och sista raden i boken är desamma men där hela scenen i början och i slutet av boken är samma.

Det finns egentligen hur mycket som helst att plocka från denna bok: symbolik och metaforer (vad står t.ex. titelns Hjärtdjur för?), karaktärernas relationer till varandra (en blandning av kärlek och hårda ord), schwabernas situation som minoritetsfolk i Rumänien, motsatsförhållandet mellan kärlek och sex i boken etc.

Herta Müller tilldelades Nobelpriset i litteratur 2009 med motiveringen: "För att hon med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap." Har du också läst Hjärtdjur? Vad tyckte du?

/Helena, Anders och Mattias.

LasseMajas Detektivbyrå - nu även i etern

Martin Widmark har verkligen skrivit otroligt många böcker om LasseMajas Detektivbyrå, och kanske började det kännas lite tjatigt med det senaste mysteriet. Därför blev både barnen och jag glada när boken + cd:n Radio Valleby kom ut nyligen. Johan Ulvesson, som läst in alla de tidigare mysterierna som ljudböcker, spelar Sigge Jansson. Sigge har ett populärt frågeprogram dit många av Vallebys kända karaktärer ringer in och vill svara på frågor och önska låtar. Det roliga är att att det riktiga kändisar - Marit Bergman, Louise Hoffsten, Helge Skoog mfl som spelar alla knasbollarna i Valleby. Det är extra roligt om man läst eller lyssnat på Martin Widmarks tidigare böcker, för då är man ju insatt i allas små egenheter och öden. Och låtarna mellan pratet är jättebra och roliga. Det som är bra är att man kan läsa i boken och titta på bilderna av Helena Willis samtidigt som man lyssnar. Perfekt både för barn som kan läsa och barn som inte har lärt sig än. Såklart finns även ett mysterium med i denna bok - den skumme busringaren stör programmet. Men inget mysterium är för svårt för Lasse och Maja att lösa...
/Emma