15 november 2013

S/S Hansa - en katastrof i november

S/S Hansa i Nynäshamn, ca 1940-talets början
Sökte i bilddatabasen på ordet "november" och fick träffar på foton som föreställer fartyget Hansa vid kajen i hamnen. Det är nog många Nynäshamnare som minns Hansakatastrofen, men yngre personer kanske inte alls känner till den? Dess sorgliga historia lyder som följer: Passagerarfartyget Hansa var byggt 1899 och hade trafikerat linjen mellan Gotland och fastlandet i 45 år. Olyckan inträffade på morgonen den 24 november 1944. Hansa hade avgått från Nynäshamn kl 23.30 kvällen innan som ordinarie nattbåt till Visby, med beräknad ankomst kl 07.30 nästa morgon. Kl 05.57 skakades fartyget av en våldsam explosion. Hela fartyget klövs i två delar och sjönk inom loppet av några få minuter. Hansa hade träffats av en torped. Endast två av de 86 personerna ombord överlevde, en andrestyrman och en officer. 
Hansa ligger i Nynäshamns hamn, 1920-ral
Regeringen tillsatte en utredning under namnet Hansakommissionen som skulle klarlägga orsaken till explosionen. Experter från marinen och utredningspersonal från Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) hjälpte till. Tidigt stod det klart att förlisningen orsakats av en torped som avlossats av den sovjetiska ubåten L-21. Katastrofen var den största inom svensk sjöhistoria sedan 1600-talet fram tills Estonia-katastrofen 1994.
Källa: wikipedia.se
/Emma

30 augusti 2013

Utställningen om Televerkstaden


För precis 100 år sedan flyttade Telegrafverkets verkstad från Mosebacke på Söder i Stockholm till Nynäshamn. 1911 hade man tagit beslut i riksdagen om att verkstaden skulle flyttas hit, eftersom lokalerna vid Mosebacke blivit för små. I Nynäshamn byggdes en helt ny verkstad upp från grunden. Tillsammans med flytten av tillverkningen kom också ett stort antal anställda med familjer till Nynäshamn. Bilden nedan visar hur Waxholmsbåten med arbetare från Mosbacke kom till Nynäshamn 21/4 1912 för att se om de skulle följa med verkstadens flytt hit. (Foto i Sotholms Härads hembygdsförenings samlingar)
För de anställda byggdes bostäder och runt Kullsta präglas fortfarande bebyggelsen av de s k Teli-kåkarna, både med flerfamiljhus och hus med två till fyra lägenheter och enskilda villor. Att Televerkstaden och deras anställda präglade det unga samhället går inte nog att framhålla. Förenings- och kulturlivet började blomstra. Flera av Nynäshamn äldsta föreningar bildades under 1910-talet, t ex Nynäshamns Idrottsförening (NIF), Nynäshamns Segelsällskap (NSS), Nynäshamns gymnastikförening för att nämna några. Folkets Hus byggdes 1915.
Televerkets verkstad, som senare ändrades till Teli, drev fabriken till 1993, då Ericsson tog över. 2005 lade Ericsson ner sin basstation i Nynäshamn. Det är väl inte direkt ett 100 årsjubileum som utställningen firar, men väl ett sätt att visa hur stor denna industri varit och hur stor betydelse den har haft för Nynäshamns utveckling.  Sotholms Härads Hembygdförening ligger bakom utställningen. Det visas fotografier, föremål och filmer. Utställningen pågår 31/8 t om 21/9.
/Emma

6 augusti 2013

Sadako

Idag, den 6:e augusti, är det Fredens dag i Hiroshima. För 68 år sedan fälldes atombomben över staden. Då var Sadako Sasaki två år gammal. Sadako överlevde, men tio år senare fick hon cancer av den strålning hon utsatts för. Enligt en japansk sägen får den som viker tusen tranor sin önskan uppfylld. En vän som besökte Sadako på sjukhuset gav henne en bit guldfärgat papper så att hon kunde börja vika tranor och önska sig frisk. Enligt en version av berättelsen hann hon vika 644 tranor, enligt en annan över tusen. Säkert är att hon dog den 25 oktober 1955, bara 12 år gammal. Sedan dess har papperstranan blivit en symbol för fred och kampen mot kärnvapen. På Fredens dag i Hiroshima hedrar man atombombens offer genom att hänga tusentals tranor, vikta av barn från hela världen, på en staty av Sadako. Även på sommarutställningen hedrar vi atombombens offer idag. Kanske kan vi skicka några av de tranor vi vikt till Hiroshima, så att de kan hängas upp på statyn av Sadako den 6:e augusti nästa sommar. Kom och vik tranor, och låna gärna Eleanor Coerrs bok Sadako och de tusen papperstranorna på biblioteket.

7 juni 2013

Att vika en trana

Just nu jobbar vi för högtryck för att göra klar vår sommarutställning Tranor, drakar & pappersflygplan som öppnar 17 juni. Här gör vi en trana av ett 3 x 3 meter stort papper. Det var lite svårt att vika i början, men sen gick det bättre.   
 

13 maj 2013

So we beat on,

boats against the current, borne back ceaselessly into the past. Med de orden slutar F. Scott Fitzgeralds roman The Great Gatsby, som den som vill fortfarande hinner läsa innan Baz Luhrmanns omskrivna filmatisering har premiär nu på fredag (17 maj). Nynäshamns bibliotek har boken på svenska, men också på engelska, den senare med ett mycket vackert art deco-influerat omslag skapat av den brittiska formgivaren Coralie Bickford-Smith.


I den engelska utgåvans förord kan man bland annat läsa att romanens ursprungliga titel var "Trimalchio in West Egg". Lyckligtvis kom Fitzgerald senare på bättre tankar.
Som Jay McInerney konstaterat är The Great Gatsby en rätt svårfilmad roman. Trots stjärnor som Robert Redford och Mia Farrow i huvudrollerna, manus av Francis Ford Coppola och kläder av Ralph Lauren framstår 1974 års filmversion mest som en melodram i vilken man har rätt svårt att känna något större engagemang för huvudpersonerna. Kanske är berättelsen helt enkelt beroende av sin språkliga framställning i form av Fitzgeralds bara halvt distanserade berättarröst - en linje som McInerney är inne på i sin artikel. Med lite god vilja kan McInerneys roman Bright Lights, Big City (vi har den också) för övrigt beskrivas som en 80-talsmotsvarighet till The Great Gatsby
Luhrmann är sedan tidigare bland annat känd för sin version av Shakespeares Romeo och Juliet med Leonardo DiCaprio och Claire Danes i huvudrollerna (filmad på 90-talet, innan Titanic och långt innan Homeland). Som huvudrollsinnehavare i The Great Gatsby återförenas DiCaprio nu med Luhrmann och att döma av den osannolikt fläskiga trailern kommer Luhrmanns Gatsby-version åtminstone att bli rolig att titta på.


/ Mattias

18 april 2013

Kampsportsmästare anno 1919



En dag fick jag ett mail av en person som lite försynt påpekade att det nog stod fel namn till den här bilden i databasen. Jag hade skrivit  "V. Granholms boxningskurs i Nynäshamn 1919". Det där bör nog vara Viking Cronholm enligt mailskrivaren (han har kostym och sitter i mitten). Intressant! Vem kunde då denna Viking Cronholm vara? Svaret fanns i en artikel på Wikipedia.
 
Viking Cronholm (1874-1961) var den som introducerade den japanska kampsporten jujutsu i Sverige. 1891 - 1893 utbildade han sig till sjukgymnast, fritiden ägnade han åt boxning. 1895 - 1900 vistades han i Chicago. Fritiden ägnade han åt boxning, och han vann även en mästartitel vid tävlingar i Portland. När han kommit åter till Stockholm arbetade han vid Gustaf Zanders Medico-mekaniska institutet, en tidig föregångare till dagens gym. 1904 flyttade han till Kapstaden i Sydafrika, där han öppnade ett eget institut för sjukgymnastik, men bytte två år senare praktiken mot Ling-gymnastik på Carlton Hotel i Johannesburg, där han lärde sig jujutsu. 1907 startade Cronholm jujutsuträning i Stockholm. Under 1900-talets första hälft var han även en flitigt anlitad instruktör av poliser, militärer och anställda i kriminalvården.

Det var som tusan... Och nu hade turen kommit till Nynäshamnarna.

/Emma


11 april 2013

Senast visade film

i Salongens filmcirkel:
Läs gärna Roger Eberts recension av filmen. Ebert var fram till sin död för några dagar sedan en av USA:s mest framstående filmskribenter och 2005 belönades han med en egen stjärna på Hollywood Walk of Fame. Här kan man läsa en av hans Woody Allen-intevjuer, gjord vid tiden för Bullets over Broadway. Tack för igår och välkomna tillbaka till filmcirkeln den 12 juni.

8 april 2013

Ensam i Berlin

Idag är det 70 år sedan Elise och Otto Hampel avrättades av naziregimen. Makarna Hampel hade under ett par år gjort motstånd mot denna regim genom att skriva och sprida vykort och handskrivna lappar med antinazistiska slagord runtom i den tyska huvudstaden. Strax innan sin egen död 1947 skrev den tyske författaren Hans Fallada en roman baserad på dessa händelser. Romanen har nu återutgivits och hamnat i tätposition på boklistor världen över. Den brittiska dagstidningen The Guardian har under mars månad låtit sin nätbaserade bokcirkel ägna sig åt denna roman, som alltså heter Ensam i Berlin, och verkligen är värd att läsa. Nedan bilder (hämtade från The Guardian) på ett av makarna Hampels vykort och på den minnestavla som satts upp vid platsen för huset där de bodde.

("En tysk / Tyska folk vakna! Vi måste befria oss från Hitler!")

Minnestavla vid Amsterdamer Strasse 10
Här stod det hus, i vilket
Otto Hampel
21 juni 1897-8 april 1943
och
Elise Hampel
27 oktober 1903-8 april 1943
bodde tills de häktades.
Arbetarparet avrättades i Berlin-Plötzensee den 8 april 1943.
Deras motstånd mot den nationalsocialistiska regimen
var förlagan för Hans Falladas roman Ensam i Berlin.


18 mars 2013

Salongens bokcirkel värmer upp...

inför morgondagen med lite av den musik som Olanna, Odenigbo, Ugwu och de andra lyssnar på i Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol, som är den roman bokcirkeln läser just nu. Här kan man läsa en intervju med Adichie, och här kan man läsa lite om den filmversion av boken som beräknas ha premiär någon gång under 2013. Välkomna till Salongens bokcirkel tisdagen den 19 mars kl. 18.00. Men först alltså lite musik, bland annat Taxi Driver (I don't care) med Bobby Benson och Bere Bote med Rex Lawson. Kvinnan på bokens omslag står ju faktiskt framför en jukebox.

12 februari 2013

Salongens filmcirkel visar...










Onsdagen den 13 februari är det dags för Salongens filmcirkel att ses igen. Som vanligt håller vi filmens titel hemlig fram tills visningen börjar, men här följer en lista på de filmer vi visat tidigare:
Breakfast at Tiffany's
De 400 slagen
Network
En kärlekshistoria
Sommarnattens leende
Gosford Park
Vi ses igen barn
The Artist
It's a Wonderful Life
Välkomna att se vilken film det blir nästa gång, alltså onsdag den 13 februari kl. 13.00 - 15.30. Efter filmen blir det diskussion och fika. Anmälan i lånedisken eller via tel. 520 683 10.
/Salongens filmcirkel

25 januari 2013

Rikets säkerhet

1917 var ett oroligt år både i Sverige och i övriga världen. Jag slog upp det året på Wikipedia och listan är lång - världskrig, matransoner, hungerkravaller och revolutioner. Inte konstigt då att man även i Nynäshamn måste mobilisera år 1917, dvs omorgansiera sig för ett krig. Den här bilden är tagen från Svandammen där militärerna står uppställda på skidor. I bakgrunden syns fyren där kyrkan står idag och det s k Lydiahuset. Det är lite svårt att föreställa sig att något sånt har hänt, när man åker skridskor på den nyligen plogade isbanan på Svandammen. Fotot har Siw lånat ut och nu finns det i Nynäshamns bildarkiv.
/Emma