Böcker vid havet

Ingen har väl lyckats missa den värmebölja som stora delar av landet har drabbats av i det senaste. När temperaturerna når dessa höjder är det många som tar sin tillflykt till hav eller sjöar för ett svalkande dopp och en glass i skuggan.

Vi på Salongen tänkte ta tillfället i akt och rekommendera lite läsning som också utspelar sig vid vattenbrynet eller ute på det stora havet, så att man kan känna vattnets svalka även när man tvingats upp från stränderna igen. Varför inte ge sig på några riktiga klassiker?

Sommarboken av Tove Jansson är en av många älskad roman som utspelar sig i den finländska skärgården och skildrar en vänskap mellan en liten flicka och en äldre kvinna.

Moby Dick, skriven av Herman Melville behöver kanske inte någon närmare presentation, den episka berättelsen om kampen mellan kapten Ahab och den stora valen är vida känd, med "Kalla mig Ismael" som klassisk öppningsmening.

För de som gillar deckargenren är Och så var de bara en av Agatha Christie en passande bok att kasta sig över. Här möter vi varken Poirot eller ms. Marple, utan en brokig skara människor som alla av olika skäl blir fast på en ö och snart börjar en efter en hittas livlösa...

Ett sista tips är Francoise Sagans kanske mest kända roman Bonjour Tristesse. Denna korta berättelse utspelar sig på varma stränder längs den franska Rivieran där vi får följa en ung kvinnas planer på att få bort sin pappas älskarinna ur deras liv.

Samtliga dessa titlar finns naturligtvis att låna på biblioteken i Nynäshamns kommun, välkommen in!

"Sjung, o gudinna,

om vreden, som brann hos Peliden Akilles” och skylta, bibliotekarie, med böcker, som inspirerats av Homeros verk. Strunta i min taffliga hexameter och ta en titt på vår nya skyltning här på Nynäshamns bibliotek istället.

Listan på böcker med anknytning till Iliaden och Odysséen kan göras lång: från de grekiska dramerna och Vergilius Aeneiden till Madeline Millers Kirke och Pat Barkers alldeles nyutkomna Flickornas tystnad. Den senare inleds med ett citat av Philip Roth, som konstaterar att den europeiska litteraturen inleds med att två så kallade hjältar, Akilles och Agamemnon, bråkar om en kvinna – ”En flicka egentligen. En flicka som stulits från sin far. En flicka som rövats bort i krig”. Pat Barker gör denna flicka, vars namn är Briseis, till en person i egen rätt genom att berätta historien ur hennes och de andra kvinnornas perspektiv. Såhär beskrivs grekernas främste kämpe: ”Hjälten Akilles.
Strålande Akilles. Ädle Akilles. Gudalike Akilles… Epiteten staplades på varandra. Det var inte vad vi kallade honom. Vi kallade honom ’slaktaren´”. Madeline Miller använder i Kirke ett liknande grepp för att ge röst åt trollkvinnan som förvandlar Odyssevs mannar till svin. I Margaret Atwoods Penelopiaden återberättas Odysséen ur den kvarlämnade hustrun Penelopes perspektiv, och i Willy Kyrklunds Elpënor är berättaren en roddare som dör på ett slapstickartat sätt när Odyssevs och hans män ska lämna Kirkes ö. Ur Odysséen, i översättning av Ingvar Björkeson:

”Bland mina män fanns en som hette Elpenor, den yngste
av dem, varken en hjälte i strid eller särdeles klyftig.
Avsides hade han gått och lagt sig uppe på taket
för att få svalka, varm som han var och berusad av vinet.
Plötsligt väckt av röster och larm vid kamraternas uppbrott
rusade pojken förvirrad upp men glömde i brådskan
ta samma väg tillbaka igen, den trappa han kommit
- rakt ut sprang han och störtade ner med huvudet före.
Halskotan knäcktes tvärt, och själen nedsjönk till Hades.”

Strändernas svall av Nobelpristagaren Eyvind Johnson är en annan svensk variant av Odysséen, och i Slaget om Troja gör Theodor Kallifatides en modern omdiktning av Iliaden. Apropå på moderna omdiktningar måste James Joyces modernistiska tegelsten Ulysses självklart också vara med på skylthyllan. Och apropå irländska författare återberättar Colm Tóibin i Namnens hus delar av Aiskylos antika dramatrilogi Orestien (också på skylthyllan) i romanform. I Orestien dödar Klytaimnestra sin nyligen hemvände man, som hämnd för att han i hopp om krigslycka offrat parets ena dotter Ifigenia till gudarna innan sin avfärd till Troja. Mannens namn? Agamemnon – samme man som bråkar med Akilles om Briseis i början av Iliaden. 

Akilles och de andra grekerna är alltså inte några idealiserat ädla hjältar i Iliaden. En av dem som framstår som mest sympatisk är tvärtom trojanen Hektor, som ju tillhör fiendesidan. Homeros - eller sånggudinnan som lånar honom sin röst – är opartisk och skildrar trojanernas lidande med lika stor inlevelse som grekernas, något som har framhållits som en poäng, bland annat av Jesper Svenbro i hans inledning till Erland Lagerlöfs klassiska översättning av Iliaden. Inför krigets fasor är alla lika.

Kanske blir det rentav en sommar med Homeros? Iliaden och Odysséen finns självklart att låna på biblioteket, liksom en essäbok av Sylvain Tesson som heter just En sommar med Homeros. Erland Lagerlöfs Homerosöversättning finns dessutom tillgänglig i pdf-form via Svenska Akademien.

Till sist ett filmtips: O Brother, Where Art Thou? av bröderna Coen, löst baserad på Odyséen. Både cyklopen och sirenerna finns med som hinder på den förrymde fången Ulysses Everett McGills väg hem genom depressionens USA. Skamligt nog har vi inte den filmen på biblioteket, men vi har soundtrackskivan med låten I Am a Man of Constant Sorrow. Den står på skylthyllan.

/Mattias

Skräckens högtid

Äntligen är den här! Skräckens högtid, halloween. De flesta av oss är nu för gamla för att klä ut oss till häxor och skelett och ringa på hos grannarna och tigga godis, men det betyder inte att det inte finns annat vi kan göra.
Ett anspråkslöst förslag: sänd ut barnen i sina maskeraddräkter, medan du själv kurar upp i soffan med en god bok. Vad du ska läsa? En skräckis, förstås.

John Ajvide Lindqvist slog igenom med dunder och brak när hans första bok Låt den rätte komma in publicerades 2004. Sedan dess har han kallats Sveriges skräckmästare och skrivit flera andra romaner och noveller. En Sveriges Stephen King som skrev in skräcken i folkhemmet.

Men sedan 2004 har det också hänt saker på andra håll inom den svenska skräcklitteraturen. Numer är inte John Ajvide Lindqvist ensam uppe på tronen, utan har fått sällskap av ett helt gäng andra. Framför allt har det handlar om hela genrens uppgång i Sverige, redan 2016 inrättade vi här på biblioteket en egen hylla för skräckböckerna just eftersom efterfrågan ökat.

Inte minst inom barnböckerna har boomen varit ett faktum, de snälla spökhistorierna med lyckliga slut fick snart se sig passerade av de mer fasansfulla berättelserna där alla kanske inte tar sig ut levande...

Vi på Salongen tänkte tipsa som ett par oumbärliga skräckromaner så här i halloweentider.






Den kanske mest uppmärksammade efterföljaren till Ajvide Lindqvist är Mats Strandberg. Mats har skrivit romaner länge men inte förrän 2015 gav han sig in i rysargenren. Men då gjorde han det med besked genom boken Färjan. Vill du ha det blodigt? Då vill du ha Färjan.







Kikar vi istället utomlands är det värt att stanna upp vid Susan Hill. Har ni sett skräckfilmen The woman in black med Daniel "Harry Potter" Radcliffe i huvudrollen? Glöm den och läs boken istället. Helt utan blod men en stor dos psykologi skräms Hill som ingen annan i Kvinnan i svart.





Till slut, en klassiker. Eftersom förlaget Modernista hade den goda smaken att ge ut Daphne du Mauriers bok Rebecca på nytt 2016 kan den nå nya generationer. Rebecca ligger till grund för en mycket känd Hitchcock-filmatisering, men ingenting går, som ni vet, upp emot boken.


Alla tre finns naturligtvis att låna hos oss på biblioteket, tillsammans med många andra otäcka titlar. Välkomna!

Böcker på film

"Jag har sett filmen!"
Hur många var det inte som utbrast exakt så häromveckan när Nobelpriset i litteratur 2017 presenterades, och det stod klart att vinnaren blev Kazou Ishiguro. Han är ju författaren bakom bland annat boken Återstoden av dagen, som nog är mer känd för en bred allmänhet som (åttafaldig Oscar-nominerad) film med Anthony Hopkins och Emma Thompson.

Det är ju som bekant inte alls särskilt ovanligt att böcker filmatiseras. Biograferna fullständigt flödar över av adaptioner, allt från Alfons Åberg till Blade runner har litterära förlagor.

Till och med till teatern har romanen tagit sig för att stanna, verkar det som. Dramatik har för all del alltid varit en genre inom litteraturen, men att texter som inte alls är skrivna för scenen ändå uppförs just där, blir vanligare och vanligare. Just nu går det att se båda Anna Karenina och Egenmäktigt förfarande som teater i Stockholm, bara för att nämna några.

Egentligen är det ett mysterium att vi fortsätter se filmer som baserar sig på böcker när vi så sällan kommer ut ur biosalongen och tycker att filmen varit bättre, eller ens gjort boken rättvisa. Ett slags kulturellt självskadebeteende där vi vet att vi kommer göra oss själva besvikna.

Det finns naturligtvis fördelar med filmatiseringar och dramatiseringar. Framförallt öppnar de förhoppningsvis upp intresset för originalverken för de som inte läst boken innan. Och kanske hittar filmskaparna en ny infallsvinkel där känslor och budskap kan komma fram på andra sätt än i skriven text. Sedan är det ju den nyfikenheten också. Hur har de tänkt lösa det där med Sauron? Vem ska egentligen porträttera Monica Zetterlund? Vi måste få veta.

Jane Austen

Det verkar som att kulturbranschen gillar jubileum. Om det inte är ett jämnt antal år sedan någon känd profil föddes så utgår man från när de dog istället. Förra året var det William Shakespeare som stod i centrum - det var då 400 år sedan han gick bort. I år är det Jane Austens tur.

Eftersom det blir ännu en extra chans att uppmärksamma litteraturen, filmen, musiken eller konsten som dessa döda kulturutövare skapat så får man nästan säga att det, trots sin något morbida underton, är mest till godo.Det man kan invända är kanske att det gärna är redan välkända personer som får ytterligare uppmärksamhet, i Sverige har vi firat både August Strindberg och Ingmar Bergman. Å andra sidan kan detta odelade fokus också leda till att nya sidor av någon som man trodde att man visste allt om också kommer fram. Dessutom finns det ofta bra anledningar till varför dessa människor överlevt till så här långt fram i tiden.

Jane Austen har givit oss odödliga klassiker som Stolthet och fördom, Förnuft och känsla och Emma. Hon har fostrat generation efter generation av anglofiler som ordnar baler iklädda bahytt ända in i våra dagar. Det måste krävas något extra av en författare för att skapa ett sådan engagemang.
Albert Bonniers förlag har i och med detta 200-års jubileum publicerat en bok som samlar Jane Austens privata brev. Kanske kan det bli ett sätt för hennes beundrare att komma ännu närmare den brittiska societeten och författarinnas egna innersta tankar.

Alla som läst och älskat Jane Austen har naturligtvis sin egen uppfattning om värdet av att fira och uppmärksamma henne och hennes litterära verk. För att hon öppnade upp för fler kvinnor att bli framlyfta för sina författarskap. För att hon kunde skapa så mycket dramatik av så små medel. För att hon satte fokus på den privata (kvinnliga) tillvaron.

Och visst är Colin Firth väldigt stilig i rollen som Mr. Darcy?

En ode till Selma Lagerlöf

"Äntligen stod prästen i predikstolen." 

Visst kan ni inledningsmeningen till Gösta Berlings saga även om ni inte läst boken sedan gymnasietiden? Eller kanske inte läst den alls eftersom det blivit en sådan där bok man hör så mycket om att det känns överflödigt att läsa den.

Nog får man tydliga bilder i huvudet bara av att läsa Selma Lagerlöfs namn?
En "sagotant", en gård i Värmland, en pelargon, den gamla tjugokronorssedeln. Mycket är förknippat med just Selma Lagerlöf. Och det kanske inte är så konstigt att hon väcker så många associationer.

Som sagt är Selma starkt förknippad med sagor, och hennes böcker innehåller mängder med sagoinfluenser och magisk realism. Här finns allt från skogsrået till sorg personifierad till en kvinna - Fru Sorg. Och visst var Selma lärarinna och tyckte mycket om barn, visst skrev hon Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige som lärobok till skolan. Men hon var mycket mer än den där "sago-tanten".

1909 tilldelades Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur. Hon var den första svenska pristagaren, och den första kvinnan att få det. Sedan dess har bara ytterligare tretton kvinnor tilldelats priset, av totalt 112.
Och förutom Nils Holgersson skrev hon ytterligare en bok på beställning, den kanske mindre kända romanen Bannlyst, som skulle vara en kommentar om det rådande kriget. Hon var alltså i viss mån absolut politisk i sitt författarskap, också. I en historisk tillbakablick har hon också blivit en feministisk ikon och hon fortsätter att inspirera.

Så visst är hon spännande, Selma. Vilken tur att hennes författarskap lyfts med vissa mellanrum. I år har Bonniers valt att ge ut flera av hennes texter i nya pocket utgåvor, med vackra omslag med mönster från Jobs textilier. Ett "must have"! Och självklart har vi köpt in dem här på biblioteket så att man kan få njuta av både utsida och innehåll.
Välkomna!

Katter och böcker

Katter och böcker har länge förknippats med varandra. Nu för tiden märks det tydligast på internet: instagram- och facebook-konton svämmar över av bokentusiaster som mest postar bilder på sina katter.

För en del år sedan kom boken "Bibliotekskatten Dewey", som handlar om en liten katt som hittas i ett bokinkast hos ett bibliotek i USA och sedan blir omhändertagen av personalen. Dessutom är det inte alls ett okänt fenomen att bokhandlar runt om i världen har en egen katt som maskot inne i butiken som kanske lockar lika många besökare som bokutbudet. Ett av de mer kända exempel är kanske den engelska bokaffären i Paris, Shakespeare and company.

Katter är också flitiga huvudkaraktärer i litterära verk, alltifrån Edgar Allan Poes gastkramande novell "Den svarta katten" till "Gatukatten Bob". Just gatukatten Bob verkar vara den katt som startade trenden vi har sett de senaste åren med berättelser, ofta med verklig bakgrund, som skildrar katter och kattägares livsöden. Helen Browns "Katten Cleo" och "Katter och döttrar", Nils Uddenbergs "Gubbe och katt" eller den japanska "Gästkatten" av Takashi Hiraide är bara några exempel som vi har i vårat bestånd på biblioteket som handlar om just detta.

En annan författare som var känd för sin kärlek till katter, och som låg långt före i tiden när det kommer till att skriva om detta, är nobelpristagaren Doris Lessing. Hon skrev berättelser om några av de katter hon delade livet med och de finns samlade i verket "Om katter" som finns här på biblioteket.

Även poesihyllan har sin beskärda del av katter, främst kanske T.S. Eliots kända diktsamling Old Possum's Book of Practical Cats som sedermera blev omtolkad till den möjligtvis ännu mer kända musikalföreställningen Cats.

En bok som alldeles nyligen kommit till biblioteket visar att katter inte bara är trevliga att läsa om, utan faktiskt kan lära oss om oss själva. Boken "Alla katter har AST" (autismspektrumtillstånd) vill skildra hur barn som har någon form av autism upplever världen, på ett mycket lättillgängligt sätt. Kanske stämmer det, att alla katter har AST? I sådana fall behöver barnen med dessa diagnoser inte känna sig ett dugg ensamma.

Promenader om hösten

Nu är sommardagarna äntligen förbi och vi siktar framåt mot årets vackraste årstid - hösten. Höstlöven får sina sprakande färger och luften blir klarare. En perfekt tid för att ta långa promenader i skog och mark.

Men det är självfallet inte det som vi tycker att ni främst ska ägna er åt. Hösten är ju nämligen också den årstid då det passar som bäst att sitta inne med en kopp varm choklad - och en bok.
Så, ta bussen till biblioteket och låna istället hem ett gäng böcker som skildrar andra människors promenader. Vi ska tipsa om några.

"Flanörromanen" är en liten genre som uppstod i slutet av 1800-talet och där man får följa huvudkaraktären genom dess vandringar runt på gatorna, medan den större delen av handlingen utspelar sig inuti denna persons huvud, genom de vindlingar som deras tankar tar.

En av våra mest kända svenska författare, Hjalmar Söderberg, förknippas starkt med flanörromanen, och då särskilt genom hans mest kända verk Doktor Glas. Tyko Glas flanerar Stockholms gator mellan sjukbesöken och slår sig allt som oftast ner med ett glas eller en middag med sina bekanta. Egentligen försöker han fly sina egna tankar, eller komma på rätsida med dem. Det är inga muntra grubblerier han går och bär på, och de flesta av oss vet redan hur det slutar. Ändå är denna korta men effektiva roman mycket värd att läsa och du slipper kliva ur soffan för att följa med runt i huvudstaden.

Vill man istället resa ett stycke längre än bara in till Stockholm gör man rätt i att vända sig till den franske författaren Patrick Modiano, tillika vinnare av Nobels litteraturpris år 2014. Om man känner sig lite ängslig inför att överhuvudtaget ta sig an nobelpristagare är Modiano utmärkt att starta med, hans romaner är kärnfulla, men överskådliga till sidantal och vänder sig till i stort sett alla läsare, vana som ovana. Men framförallt så klart de som vill ta sig runt gatorna i Paris utan att behöva boka flygbiljett. Han har författat en hel del romaner men vi rekommenderar i första hand Nätternas gräs, där han tar oss med bortom de allra namnkunnigaste gatorna.

En annan europeisk huvudstad värd att ta sig an är London. Många kända romankaraktärer har vandrat dess gator genom århundradena, men en av de mest kända är kanske Clarissa Dalloway i Virginia Woolfs Mrs. Dalloway. Utan att ha läst romanen är det ändå troligt att man är bekant med inledningsmeningen:
"Mrs. Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv." Clarissa ordnar med en tillställning och har många ärenden att uträtta innan gästerna kommer. Som läsare får man följa med under dessa och samtidigt ta del av de bestyr som egentligen upptar hennes tankar.

Faktum är att vi på Salongen gillar London och Virginia Woolf så mycket att vi tänker passa på att tipsa om en bok som är roligare att läsa om man faktiskt orkar resa sig ur soffan och boka den där flygbiljetten. Nämligen Promenader i Virginia Woolfs London av Lisbeth Larsson.

Men dit kan ni åka i vår.

Det läskigaste vi vet

Sedan i våras har det här på Nynäshamns bibliotek funnits en skräckhylla på vuxenavdelningen. Den är placerad efter den vanliga skönlitteraturen, tar vid där allt det andra slutar. Man känner igen böckerna på deras rosa markering på bokryggen.

När skräckutbrytningen skulle iordningställas var det inte helt enkelt att göra ett urval. Frågan "vad innebär skräck egentligen?" är ganska svår att besvara, främst för att många böcker väver in ett flertal genrer i samma historia. Vad som är fantasy, skräck eller science fiction går inte alltid att avgöra.
Man får bestämma sig helt enkelt. Och en skräckhylla blev det. Här ryms allt från Lovecrafts bläckfiskliknande monster Cthulhu till demoner som kanske bara finns i vår egen hjärna. Skräck kan verkligen vara allt möjligt, men det mesta på våran hylla lutar åt det övernaturliga eller det djupt psykologiska.

När Helena Dahlberg, känd för vissa genom sin blogg Dark places där hon skriver om skräckelement i
populärkulturen, släppte en bok med en lista över de hundra läskigaste sakerna hon vet, varierar motiven också väldigt - från Stephen King till Astrid Lindgren.
100 hemskaste, som boken heter, har signum G, vilket kännetecknar litteraturvetenskap. Trots detta är det inte enbart böcker hon listar, utan flera popkulturella fenomen så som filmer och tv-serier får också plats.

Något som blir tydligt i Helena Dahlbergs lista är att ett flertal av böckerna hon nämner inte har översatts till svenska. Kanske väntar Sverige på det stora skräckgenomslaget inom litteraturen fortfarande, John Ajvide Lindqvist till trots. För visst är klassikerna bra (läs: Dracula, Frankensteins monster, Rosemarys baby osv) men nog skulle skräckgenren förtjäna samma boom som "det svenska deckarundret" fått de senaste åren?
Jag misstänker att detta redan är på gång. Smygande börjar förlagen ge ut fler och fler böcker där allt inte har en naturlig förklaring. Vill ni också gotta ner er i blodisande spökhistorier nu när höstmörkret börjar falla på?

Håll utkik efter de rosa markeringarna.

Sommarläsning!

Nu står sommaren för dörren och semestern hägrar.
Vad passar bättre inför ledigheten än att bunkra upp med en gedigen hög böcker att läsa dessa lata dagar?
Sedan pocketboken, e-boken och ljudboken att lyssna på i bilen gjort sina intåg och mer eller mindre revolutionerat bokmediet får böckerna alltid plats i bagaget på resan eller till sommarstugan. (Alltså, inga fler ursäkter!)
Dessutom lämpar sig läsning som tur är lika bra vilket vädret än blir, till exempel en regnig midsommar tillbringas med fördel inomhus med en god läsupplevelse (och en kopp te).

Sommarläsning kan betyda olika saker för olika personer,
en del vill använda tiden till att enbart koppla av och läser sådant som är oupphörligt spännande, som blodiga deckare - eller tvärtom något lätt och humoristiskt.
För andra innebär sommarläsning att de äntligen har tid till att sätta tänderna i den där tegelstenen som blivit stående i hyllan.

En kanske lite uttjatad uppmaning är att läsa en klassiker under sommaren! Men nog är just sommaren den bästa årstiden för att försvinna bort till Marguerite Duras Indokina, Mark Twains Mississippiflod eller Emily Brontës utsträckta brittiska hedar.
Fast man måste förstås inte nöja sig med en klassiker. Sommarsemestern lämpar sig väl till att ta tag i ett helt författarskap man alltid känt att man missat men velat ta igen.
Hur många böcker av Jane Austen hinner du plöja innan de lediga veckorna till slut är över?

Ambitionen kan naturligtvis ligga på vilken nivå som helst, till och med här på biblioteket gör personalen på olika sätt - och som bekant är ju alla sätt bra. Utom de dåliga.

Har du själv inget bra uppslag till vad du ska läsa under ledigheten? Kom in och fråga oss på biblioteket! Vi erbjuder till exempel våra Sommarpåsar, där bibliotekspersonalen knåpat ihop en blandning åt er. Då ingår fyra pocketböcker i olika genres och man kan få med sig både sådant man inte ens kände till, till klassiker man inte läst sedan skolåldern som självfallet förtjänar en omläsning.

Har du å andra sidan perfekta tips på just sommarläsning? Lämna gärna en kommentar här nedan för att dela med dig!