19 december 2016

Mot det nya året II - för barn och unga

Och självklart måste vi göra en topplista för alla barn- och ungdomsböcker också!

För de lite yngre barnen:

  1. Martin Widmark - Nelly Rapp och de små under jorden
  2. Lin Hallberg - Klart för start, Sigge!
  3. George R. R. Martin - Isdraken
  4. Erika Eklund Wilson - Märta och islandshästarna
  5. Martin Widmark - Modemysteriet

För de lite äldre barnen:
  1. Ingelin Angerborn - Sal 305
  2. Petrus Dahlin - Spöknät
  3. Kristina Ohlsson - Zombiefeber
  4. Camilla Lagerqvist - Den vita döden
  5. Rachel Renée Russel - Berättelse om en (inte så lycklig) hjärtekrossare

Och för tonåringarna:
  1. Becca Fitzpatrick - Ljug för mig
  2. Siri Pettersen - Kraften
  3. Cassandra Clare - Förlorade själars stad
  4. Christine Lundgren - Jag lever, tror jag
  5. Sabaa Tahir - Askfödd
Varsågoda! En hel radda läs- och julklappstips. Fast nästa år kommer så klart en massa nya böcker till oss. För många böcker, för lite tid, eller hur?




Mot det nya året I - för vuxna

Det är ju inte riktigt nytt år ännu - det är en intensiva julvecka kvar innan vi inleder 2017. Men här på Salongen tänkte vi ändå göra något slags bokslut - om ni tillåter uttrycket - och presentera det gångna årets mest populära böcker här på just Nynäshamns bibliotek.
Det går utmärkt att se denna lista som en hel bunt julklappstips om man vill, den här gången inte från oss i personalen, utan från alla er låntagare!

Topp tio romaner (ej deckare):

  1. Elena Ferrante - Min fantastiska väninna
  2. Viveca Lärn - Halta hönans hotell
  3. Lucy Dillon - När livet börjar om
  4. Jan-Philipp Sendker - Hjärtats innersta röst
  5. Catharina Ingelman-Sundberg - Rån och inga visor
  6. Linda Olsson - En syster i mitt hus
  7. Nora Roberts - Lögnaren 
  8. Sven Wollter - Hon, han och döden
  9. Jan Guillou - Äkta amerikanska jeans
  10. Audrey Magee - Löftet

Topp tio deckare:
  1. Anna Jansson - Rädslans fångar
  2. Mari Jungstedt - Det andra ansiktet 
  3. Arne Dahl - Utmarker
  4. Sofie Sarenbrant - Tiggaren
  5. Emelie Schepp - Prio ett
  6. Ann Rosman - Vågspel
  7. Kristina Ohlsson - Sjuka själar
  8. Dan Buthler - Motvind
  9. Mats Ahlstedt - När inget annat återstår
  10. Anne Cleeves - Tomma luften

23 november 2016

Iskalla äventyr

Årets julkalender i SVT heter Selmas saga och handlar om en äventyrlig resa till Nordpolen. Selma slår följe med en mer eller mindre excentrisk upptäcktsresande efter att hon fått reda på att Tomten kanske faktiskt finns på riktigt. Och hon har något hon behöver be honom om.

Vi behöver dock inte resa till fiktionen för att hitta de där entusiastiska polarfararna. Runt sekelskiftet 1800-1900 tävlades det om att komma först, komma längst, hitta det mest spektakulära sätten att resa på. Scott, Andrée och Nansen är namn många känner igen när de hör dem. Och självklart har det skrivits böcker om dem.

För några år sedan skrev Bea Uusma boken Expeditionen: min kärlekshistoria, som 2013 belönades Augustpriset för bästa fackbok. Det är en väldigt personlig historia, men ytterst är det en berättelse om August Andrées försök att flyga luftballong över Arktis. Det är en stark, fasaväckande och engagerande historia om hur allt som kunde gå fel också gjorde det, och om Bea Uusmas egen besatthet av historien. Ett hett tips att ha som vinterläsning.

Robert Falcon Scott, brittisk officer och äventyrare, utforskade istället Sydpolen. När hans expedition nådde målet, visade det sig att norska Amundsen hunnit före, och han blir ihågkommen som den som förlorade kapplöpningen. Varken han eller hans mannar kom heller levande från resan, de blev insnöade och matförråden tog slut.
Vill man följa med på den resan kan vi tipsa om boken The heart of the great alone där mängder av Scott-expeditionens egna fotografier finns publicerade. En vacker men ödesdiger utfärd.

I årets Augustprisnomineringar ingår även där en bok om Arktis, men en fotobok signerad Felix Heintzenberg och Ole Jörgen Liodden. Arktis: liv i en värld av is och snö skildrar närgående genom fotografier livet bland flora och fauna i den arktiska miljön. Om även den kammar hem priset får vi vänta och se!

Men eftersom polartrakterna är så tacksamma miljöer för att skriva historier om så måste vi få tipsa om lite romaner också:
Förra årets bästa barnbok heter Ishavspirater och är skriven av Frida Nilsson. Den handlar om Siri, som måste ge sig ut på en livsfarlig resa för att leta efter sin syster, kidnappad av piraten Vithuvud. Genom snö och kyla måste hon inte bara slåss mot de skurkar hon möter på vägen utan också sina egna tvivel på hur hon ska kunna övervinna en fara som inte ens de vuxna vågar möta.

Josefin Holmström debuterade 2013 med en roman som hon kort och gott kallar Antarktis. Huvudpersonen Gertrude följer med på en expedition i Robert F. Scotts fotspår. Deras historier blandas, hon läser Scotts dagböcker. Men berättelsen är också en kärlekshistoria, om Jonathan, om minnen. Holmström citerar ur T.S Eliots dikt Det öde landet (The waste land), ett stycke inspirerat av Scott & Shackletons expedition:

Vem är den tredje som går bredvid dig hela tiden?
Räknar jag, är det bara du och jag tillsammans
men när jag ser upp längs den vita vägen
är det alltid en till som går bredvid dig
glider fram i en brun kåpa med huva
jag vet inte om det är man eller kvinna
- men vem är det på din andra sida?

2 november 2016

Litterära priser

Att Bob Dylan för några veckor sedan utkorades till vinnare av Nobels litteraturpris har, tillsammans med den långa tid det tog för honom att höra av sig till Svenska akademien, väckt stor debatt i landet (och världen). Åsikterna har varit många och vi på biblioteket har också haft delade meningar om det.

En tröst för alla de som inte kände sig nöjda med akademiens tilltag är att hösten är högsäsong för litterära priser. Nobelpriset är naturligtvis det största för oss här i Sverige, men vi sneglar också ut lite mot världen.
Till exempel offentliggjordes förra veckan vilken titel som vann Man Booker prize, nämligen Paul Beatty's The Sellout. Boken ligger nu som inköp här oss hos och dyker upp alldeles strax för er som gärna läser engelskspråkiga romaner.
Förra veckan så presenterades även de nominerade till Augustpriset. Där får vi vänta några veckor tills vinnaren utses, men bara att få reda på de som tävlar om det är spännande.

Igår utsågs vinnarna av Nordiska rådets pris. Nordiska rådet delar inte bara ut priser i vuxen- och barnlitteratur utan även inom musik, miljö och film. Grundvalen är att alla nordiska länder ska finnas med i urvalsprocessen, inklusive Grönland, Färöarna och den samiska kulturen. I år blev vinnaren av priset för vuxen skönlitteratur en svensk, nämligen svenska akademiemedlemmen Katarina Frostenson, för sin diktsamling Sånger och formler. Däremot var det Island som kammade hem vinsten för bästa barnbok, med en titel som ännu inte finns översatt till svenska men lär dyka upp när som helst.

Priser är naturligtvis inte allt, bokutgivningen är bred och alla kan som bekant inte vinna. Däremot kan det vara en ände att börja i och som ett tips på ett nytt författarskap att bekanta sig med. Ett världs- eller nationalomspännande boktips helt enkelt!


Katarina Frostenson mottar Nordiska rådets litteraturpris

28 september 2016

Promenader om hösten

Nu är sommardagarna äntligen förbi och vi siktar framåt mot årets vackraste årstid - hösten. Höstlöven får sina sprakande färger och luften blir klarare. En perfekt tid för att ta långa promenader i skog och mark.

Men det är självfallet inte det som vi tycker att ni främst ska ägna er åt. Hösten är ju nämligen också den årstid då det passar som bäst att sitta inne med en kopp varm choklad - och en bok.
Så, ta bussen till biblioteket och låna istället hem ett gäng böcker som skildrar andra människors promenader. Vi ska tipsa om några.

"Flanörromanen" är en liten genre som uppstod i slutet av 1800-talet och där man får följa huvudkaraktären genom dess vandringar runt på gatorna, medan den större delen av handlingen utspelar sig inuti denna persons huvud, genom de vindlingar som deras tankar tar.

En av våra mest kända svenska författare, Hjalmar Söderberg, förknippas starkt med flanörromanen, och då särskilt genom hans mest kända verk Doktor Glas. Tyko Glas flanerar Stockholms gator mellan sjukbesöken och slår sig allt som oftast ner med ett glas eller en middag med sina bekanta. Egentligen försöker han fly sina egna tankar, eller komma på rätsida med dem. Det är inga muntra grubblerier han går och bär på, och de flesta av oss vet redan hur det slutar. Ändå är denna korta men effektiva roman mycket värd att läsa och du slipper kliva ur soffan för att följa med runt i huvudstaden.

Vill man istället resa ett stycke längre än bara in till Stockholm gör man rätt i att vända sig till den franske författaren Patrick Modiano, tillika vinnare av Nobels litteraturpris år 2014. Om man känner sig lite ängslig inför att överhuvudtaget ta sig an nobelpristagare är Modiano utmärkt att starta med, hans romaner är kärnfulla, men överskådliga till sidantal och vänder sig till i stort sett alla läsare, vana som ovana. Men framförallt så klart de som vill ta sig runt gatorna i Paris utan att behöva boka flygbiljett. Han har författat en hel del romaner men vi rekommenderar i första hand Nätternas gräs, där han tar oss med bortom de allra namnkunnigaste gatorna.

En annan europeisk huvudstad värd att ta sig an är London. Många kända romankaraktärer har vandrat dess gator genom århundradena, men en av de mest kända är kanske Clarissa Dalloway i Virginia Woolfs Mrs. Dalloway. Utan att ha läst romanen är det ändå troligt att man är bekant med inledningsmeningen:
"Mrs. Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv." Clarissa ordnar med en tillställning och har många ärenden att uträtta innan gästerna kommer. Som läsare får man följa med under dessa och samtidigt ta del av de bestyr som egentligen upptar hennes tankar.

Faktum är att vi på Salongen gillar London och Virginia Woolf så mycket att vi tänker passa på att tipsa om en bok som är roligare att läsa om man faktiskt orkar resa sig ur soffan och boka den där flygbiljetten. Nämligen Promenader i Virginia Woolfs London av Lisbeth Larsson.

Men dit kan ni åka i vår.

6 september 2016

Det läskigaste vi vet

Sedan i våras har det här på Nynäshamns bibliotek funnits en skräckhylla på vuxenavdelningen. Den är placerad efter den vanliga skönlitteraturen, tar vid där allt det andra slutar. Man känner igen böckerna på deras rosa markering på bokryggen.

När skräckutbrytningen skulle iordningställas var det inte helt enkelt att göra ett urval. Frågan "vad innebär skräck egentligen?" är ganska svår att besvara, främst för att många böcker väver in ett flertal genrer i samma historia. Vad som är fantasy, skräck eller science fiction går inte alltid att avgöra.
Man får bestämma sig helt enkelt. Och en skräckhylla blev det. Här ryms allt från Lovecrafts bläckfiskliknande monster Cthulhu till demoner som kanske bara finns i vår egen hjärna. Skräck kan verkligen vara allt möjligt, men det mesta på våran hylla lutar åt det övernaturliga eller det djupt psykologiska.

När Helena Dahlberg, känd för vissa genom sin blogg Dark places där hon skriver om skräckelement i
populärkulturen, släppte en bok med en lista över de hundra läskigaste sakerna hon vet, varierar motiven också väldigt - från Stephen King till Astrid Lindgren.
100 hemskaste, som boken heter, har signum G, vilket kännetecknar litteraturvetenskap. Trots detta är det inte enbart böcker hon listar, utan flera popkulturella fenomen så som filmer och tv-serier får också plats.

Något som blir tydligt i Helena Dahlbergs lista är att ett flertal av böckerna hon nämner inte har översatts till svenska. Kanske väntar Sverige på det stora skräckgenomslaget inom litteraturen fortfarande, John Ajvide Lindqvist till trots. För visst är klassikerna bra (läs: Dracula, Frankensteins monster, Rosemarys baby osv) men nog skulle skräckgenren förtjäna samma boom som "det svenska deckarundret" fått de senaste åren?
Jag misstänker att detta redan är på gång. Smygande börjar förlagen ge ut fler och fler böcker där allt inte har en naturlig förklaring. Vill ni också gotta ner er i blodisande spökhistorier nu när höstmörkret börjar falla på?

Håll utkik efter de rosa markeringarna.

18 augusti 2016

Nyinkommet: sommarens guldkorn

Salongen är tillbaka från semestern och tänkte passa på att tipsa om några böcker som nyligen dykt upp hos oss här på biblioteket.














Skönlitteratur för vuxna
Har du läst Min kamp-serien? Visst har du ändå hört om Karl-Ove Knausgård? Men visste du att också hans fru är författare?
Linda Boström Knausgård har tidigare givit ut en novellsamling och en roman. Nu kommer hennes andra roman, Välkommen till Amerika. Har du läst tillräckligt mycket feel good-böcker under sommaren rekommenderar vi denna mörka familjehistoria att väga upp med. Det vackra, poetiska språket får man på köpet. De som varit med i Salongens bokcirkel kan känna igen författarens namn från att vi läste hennes tidigare roman Helioskatastrofen tillsammans.

Facklitteratur för vuxna
Om man inte är särskilt intresserad av teknik eller husbygge kan det hända att bibliotekshyllan P ("teknik, industri och kommunikationer") går en förbi. Kanske ändras det så här i slutet av sommaren.
Den välrenommerade författaren Maria Küchen har nämligen skrivit en liten annorlunda bok - om hennes relation till flygning. Den heter Att flyga och det rör sig alltså egentligen inte om en regelrätt faktabok som radar upp flygplansmodeller, utan är en mycket personlig text utifrån Marias egen fascination. Men om du ska hitta den, när den inte längre står på nyhetshyllan, är det till hylla Prd ("luft- och rymdfartsteknik") du måste gå.

Skönlitteratur för barn
Könsroller är något vi i personalen diskuterar febrilt. Vi vill kunna erbjuda ett brett bemötande och utbud så att alla känner sig inkluderade och välkomna. Nu har det äntligen - tycker vi! - kommit en kapitelbok för barn som tar upp frågor om transsexualitet på ett bra sätt. Boken George skriven av Alex Gino är en bok för mellanåldern (9-12 år) som handlar om pojken George. Det är i alla fall så som George uppfattas av andra - som pojke. Men George vet något som ingen annan vet. Att innerst inne är hon en flicka.
En viktig bok om identitet, kön och rätten att vara sig själv.



11 juli 2016

Bibliotekets sommarmysterium

Minns ni den tiden när bankerna alltid stängde klockan tre på eftermiddagen och det var ett mysterium vad personalen där hade för sig fram till dess att det var dags för dem att gå hem?
På senare år har den traditionen luckrats upp lite.
Samtidigt fortsätter vi på biblioteket att minska lite på öppettiderna över somrarna. Funderar ni på varför? Känns det som ett lika stort mysterium som dåtidens banktider?
Låt oss berätta!

Om du frågar oss i informationsdisken om varför tiderna ändras så dramatiskt över sommaren, kanske vi svarar att det har med personaltillgången att göra.
Och det är förstås helt sant, för även om det kan verka som semester hela året när man är bibliotekarie så behöver vi också några sommarveckor ledigt. Naturligtvis är bibliotekarieyrket världens bästa jobb, men det behövs ändå några lata dagar för att hinna läsa så många böcker som vi önskar.

Samtidigt är detta bara en del av sanningen.
Tycker du inte att allt är sig likt på biblioteket när du kommer in lagom till skolorna börjar i höst igen? I sådana fall har du antagligen helt rätt.
Sommarens lite mer sparsamma öppettider ger oss i personalen nämligen tillräckligt mycket tid över till att fixa sådant som vi under året kommit fram till att vi vill ändra på.
Den stora nyheten för det här året, till exempel, är att barnavdelningen för de lite större barnen har fått sig en rejäl omflyttning. Till sådana arrangemang krävs både tid och personalresurser.
Men se så fint det blir!

Andra ändringar vi hunnit med så här långt är att möblera om på faktaavdelningen för vuxna, där vi gjort plats för fler studieplatser, som har varit efterfrågat här hos oss en tid. Och vi fortsätter naturligtvis klura på förbättringar hela tiden för att göra biblioteket så fulländat det bara går för alla våra besökare.

Som plåster på såren erbjuder vi ju som ni vet årligen en sommarutställning i bibliotekets konsthall. Den riktar sig till barn och håller öppet hela sommaren, ända från klockan tio på förmiddagen, alltså bibliotekets ordinarie öppettider.
Besöker ni den får ni också tillfälle att träffa våra eminenta sommarjobbare som är ett mycket välkommet tillskott dessa bråda sommartider.

22 juni 2016

Sommarläsning!

Nu står sommaren för dörren och semestern hägrar.
Vad passar bättre inför ledigheten än att bunkra upp med en gedigen hög böcker att läsa dessa lata dagar?
Sedan pocketboken, e-boken och ljudboken att lyssna på i bilen gjort sina intåg och mer eller mindre revolutionerat bokmediet får böckerna alltid plats i bagaget på resan eller till sommarstugan. (Alltså, inga fler ursäkter!)
Dessutom lämpar sig läsning som tur är lika bra vilket vädret än blir, till exempel en regnig midsommar tillbringas med fördel inomhus med en god läsupplevelse (och en kopp te).

Sommarläsning kan betyda olika saker för olika personer,
en del vill använda tiden till att enbart koppla av och läser sådant som är oupphörligt spännande, som blodiga deckare - eller tvärtom något lätt och humoristiskt.
För andra innebär sommarläsning att de äntligen har tid till att sätta tänderna i den där tegelstenen som blivit stående i hyllan.

En kanske lite uttjatad uppmaning är att läsa en klassiker under sommaren! Men nog är just sommaren den bästa årstiden för att försvinna bort till Marguerite Duras Indokina, Mark Twains Mississippiflod eller Emily Brontës utsträckta brittiska hedar.
Fast man måste förstås inte nöja sig med en klassiker. Sommarsemestern lämpar sig väl till att ta tag i ett helt författarskap man alltid känt att man missat men velat ta igen.
Hur många böcker av Jane Austen hinner du plöja innan de lediga veckorna till slut är över?

Ambitionen kan naturligtvis ligga på vilken nivå som helst, till och med här på biblioteket gör personalen på olika sätt - och som bekant är ju alla sätt bra. Utom de dåliga.

Har du själv inget bra uppslag till vad du ska läsa under ledigheten? Kom in och fråga oss på biblioteket! Vi erbjuder till exempel våra Sommarpåsar, där bibliotekspersonalen knåpat ihop en blandning åt er. Då ingår fyra pocketböcker i olika genres och man kan få med sig både sådant man inte ens kände till, till klassiker man inte läst sedan skolåldern som självfallet förtjänar en omläsning.

Har du å andra sidan perfekta tips på just sommarläsning? Lämna gärna en kommentar här nedan för att dela med dig!

15 juni 2016

Gästbloggare: Edgar Allan Poe

Till dagens inlägg har Nynäshamns bibliotek äran och förmånen att presentera en gästbloggare här på Salongen. Mycket nöje!


    I en kulen midnattsstund, satt jag tyst i febrig läsning av en så HIMLA FIN FANTASYSERIE! Serien, som är en trilogi, heter Korpringarna och är skriven av den norske författaren Siri Pettersen. Böckerna (som börjar med Odinsbarn) handlar om flickan Hirka som föds utan svans! Nåja, det kanske inte låter som något konstigt, men i den värld som Hirka lever i så har alla svans. Ganska snart händer saker som gör att Hirka måste lämna sitt hem och ge sig ut på äventyr - ett äventyr som tar henne till oanade platser (ni kommer bli häpna gång på gång!).
En annan sak som jag tycker om med böckerna är att det finns väldigt många KORPAR! Jag ÄLSKAR korpar! Korp korp korp, jag kan inte få nog av dem! Korpar alltså. I Korpringarna så dyrkar folk korpar, det tycker jag att vi också borde göra, för de är så bra!

Så dyrka en korp! Och låna och läs Korpringarna om du är sugen på en riktigt, riktigt bra fantasyserie. Siri har vunnit massa priser i Norge för dem, och det är väldigt välförtjänt. Passar både unga och vuxna!

Eddie out!

8 juni 2016

Bortglömda hyllor på biblioteket

Skönlitteratur och facklitteratur är två termer de flesta är bekanta med. Facklitteratur betyder helt enkelt faktaböcker, men vad innefattar skönlitteratur egentligen?
Naturligtvis har vi mängder med romaner på biblioteket, och de innehar huvudrollen bland skönlitteraturen. Men i begreppet gömmer sig flera andra saker - hyllor på biblioteket som lätt glöms bort.
De vill vi nu passa på att lyfta fram!

Dramatik - på biblioteksspråk heter hyllan Hc.02. Ter det sig svårt och krångligt att traggla sig igenom en pjäs utan att se den spelas upp på en scen? Inte då! Många dramer består uteslutande av dialog och tempot blir högt och här ryms också alla genrer. Det är roligt, spännande, sorgligt eller - om man till exempel heter Shakespeare - allt på samma gång. Förutom giganten William Shakespeare tycker vi på Salongen att både Sara Stridsberg och Anton Tjechov är värda en läsning. Eller varför inte August Strindberg? Ta reda på varför det är synd om människan!

Lyrik - eller poesi om man så vill. Dikter, helt enkelt. Dessa hittas på hylla Hc.03 och har också ett rykte om sig att vara antingen svårbegripligt eller kanske lite löjligt. Naturligtvis finns det diktverk som kräver en mer insatt och ambitiös läsare men det är långt ifrån hela sanningen. Här finns alltifrån antika klassiker till dagens poetry slam. Sapfo och Kristina Lugn, Bob Hansson och Inger Christensen. På biblioteket tipsar vi gärna om poeter som är bra att börja med om man känner sig osäker eller bara ovan med poesi. Ett bra exempel är våran svenska stjärna Tomas Tranströmer som ju också förärades nobelpriset i litteratur för några år sedan för sin fantastiska diktning.

Noveller - en annan utbrytning vi har bland skönlitteraturen är vår novellhylla. Novell är en textform som fick ett litet uppsving i och med det, enligt oss, mycket välförtjänta nobelpriset till kanadensiska Alice Munro, som i stort sett uteslutande skriver just noveller. Ändå glöms de lätt bort. Noveller är en utmärkt form, som romaner i kortformat men ändå en konst i sig. Noveller är svåra att författa men lätta att läsa. Vi vill slå ett slag för förra årets kanske bästa novellsamling, skriven av Stina Stoor och också nominerad till Augustpriset, Bli som folk.

På Nynäshamns bibliotek har vi fler uppdelningar, så som Deckare, Fantasy, Science fiction, Skräck och Serier. Välkomna att hitta en ny favoritgenre!

7 juni 2016

Bibliotekariernas favoritblomma

Bokälskare av alla slag borde överväga att köpa en kruka lavendel och ställa i sin bokhylla. Denna blommas antiseptiska egenskaper gör nämligen att den skrämmer iväg skadedjur i allmänhet - och för vårt ändamål även den förarglige boklusen.
De enda bokmalar vi vill ha i vårt bibliotek är våra flitiga låntagare!


28 maj 2016

Vackra bokomslag!

Att en inte ska döma en bok efter dess omslag är ett vida känt idiom. Naturligtvis är det innehållet - texten - som är det viktiga för en bok.
Men, för att göra en brasklapp, visst är det väl ändå så att vi dras till ett vackert utformat och designat bokomslag? Många gånger kan ett vackert omslag t.om. förhöja upplevelsen av en läsning.
Vi ställde frågan inne på personalrummet vilka bokomslag som vi bibliotekarier känner lite extra för och fick en hel drös med förslag. Det är också spännande att se hur olik smak vi faktiskt har!

Så här kommer alltså ett urval av Nynäshamns bibliotekariers favoritomslag:




 
   
 










   



    


Har ni några favoritomslag kan ni alltid skriva i kommentarsfältet!


Gobort - båtsman och tiggare i Ösmo

Lars Erik Carlsson ) 1821-1889. 
I bildarkivet finns ett mycket gammalt och gulnat porträtt av en sliten man med säck och käpp som sitter på en pinnstol. På fötterna har han konstiga skodon. Om du tittar noga ser du att det inte är riktiga skor, utan bara ett par breda träbottnar med fastspikade läderbitar som knutits ihop med trådar över fötterna. Fotografiet är taget på 1880-talets senare del av den kringresande fotografen Theofr. E. Lindblom. Mannen på fotot är båtsmannen och tiggaren Lars Erik Carlsson, mera känd som Lasse Gobort eller bara Gobort. Det var nog inte Gobort själv som bekostade fotografiet, kanske ville fotografen avbilda denne man som vid denna tid var ett känt byoriginal i Ösmotrakten. 

Lasse Gobort föddes 1821 på Råholmen, Järflotta och dog 1889 i Ösmo socken. Han var båtsman nr 80 Fullbro i Sorunda mellan åren 1838-1847. Tillnamnet Gobort, Gåbbert eller Godboten hör ihop med tjänstgöringen som båtsman.*
Råholmen 21/8 1906. Foto B.E. Lindbladh
Efter att Lasse Gobort avslutad sin tjänstgöring som båtsman 1847 tjänade han som dräng i trakterna runt Ösmo och utförde arbete hos bönder och godsägare. När han inte längre var i sin krafts dagar livnärde han sig på att vandra runt med käpp och säck och tigga i gårdarna. Goborts öde beskrivs i Viktor Petterssons bok Folklivsskildringar i Ösmotrakten från 1932. Här berättas flera historier om hur dåligt Gobort behandlades av Ösmofolket, som spelade honom elaka spratt och söp honom full. Enligt Viktor Pettersson var speciellt pojkar Goborts värsta plågoandar. Råheten och fräckheten florerade mer fritt och öppet förr och beivrades sällan på landsbygden skriver Petterson i boken. Det visade sig också att ett "pojkstreck" skulle bli ödesdigert för Gobort. 

Gobort omnämns i Ivar Lo-Johanssons självbiografiska roman Pubertet från 1978. Lo-Johansson minns hur hans mor ibland brukade berätta om att det på landsbygden förr fanns kringdrivande folk som inte tycks ha hört hemma någonstans.

Vägarna kring godsen hade i hennes ungdom och ända inpå senare tid vimlat av besynnerliga skepnader, luffare, avsigkomna guldsmedsgesäller, dårar med fallandesot, försupna båtsmän som haft sin inkomst genom att tigga [- - -]De intressantaste sådana som Gobort och Klingen var för inte så längesen döda. [- - -] Gobort hade dött en ömklig död efter det att pojkarna på Djurnäs kört en vass stör genom grenen på honom.

Det är svårt att inte dra paralleller till vår tid. Kanske trodde vi svenskar att det genom folkhemmets genomförande en gång för alla skulle vara slut med sådana saker som grymhet och fattigdom. Men idag finns det fortfarande avsigkomna vandrare som har sin inkomst från att tigga. Det är bara det att de har kommit mer långväga ifrån. 
/Emma

Båtsman var en militär som i det svenska indelningsverket tilldelades flottan för tjänstgöring ombord. För sitt uppehälle tilldelades han ett båtsmanstorp. Två till tre gårdar bildade ett rote. Roten betalade årlig lön, kläder och stod för ett båtsmanstorp med tillhörande odlingsbar mark. 


17 maj 2016

Döden i Ösmo

Det sägs ju att det enda man kan vara säker på här i livet är att det tar slut.

Dödgrävare Arvid Hökenström & kyrkovaktmästare
Mattias Sjöström, Ösmo kyrkogård 1911
Döden och begravningar har i alla kulturer jorden över alltid varit förenade med en hel del ceremonier. Om våra seder och traditioner i dessa sammanhang skrev 1937 Louise Hagberg en bok som heter När döden gästar. För inte alls länge sedan kom den i nytryck och vi på biblioteket kunde naturligtvis inte motstå att köpa in denna sjuhundra sidor långa bok om döden.

Russinen i Louise Hagbergs kaka är att man då och då stöter på fakta om hur det gick till i Ösmo när död och sjukdom nalkades. Ösmo nämns ett flertal gånger, men inte alltid i sådana positiva ordalag. Ett exempel som ges är hur man snålade in på en mer seriös läkarbehandling och hänföll till att istället utföra en simpel åderlåtning.

Även pesten nådde till Ösmo, åtminstone i början av 1700-talet. Hagberg beskriver hur den spreds med lopporna som härbärgerade i råttornas pälsar och dödade det mesta i sin väg. I Ösmo, hur som helst, var det endast allmogen som strök med, på grund av den "ringa renlighet" som rådde i deras bostäder.

"En hederlig begravning! Det var ett allmänt önskemål."
Begravning av professor Hjalmar Sjögren.
Sedan 1700-talet har pesten varit utrotad i Sverige och renligheten ser förhoppningsvis bättre ut på de allra flesta ställen. Ändå är döden naturligtvis ingenting vi kommer undan. Ceremonierna har dock förändrats över tid, i När döden gästar beskrivs hur man i Ösmo som begravningsmat fick glögg och limpskivor. Kanske är dagens populära smörgåstårta ändå att föredra.


När vi sökte genom gömmorna i bildarkivet i jakt efter motiv som snuddade vid död och begravning snubblade vi över ett likporträtt. Det är fotograferat av Atelier Ekegren, troligen i trakterna kring Ösmo och gissningsvis i början av förra århundradet, runt 1910-talet. Av inredningen att döma verkar personen på bilden tillhöra ett mer välbeställt hem. Däremot finner vi inga uppgifter om vem bilden föreställer eller på vilken eventuell gård denna person har varit bosatt. Om det ute bland våra läsare finns någon som har en aning eller gissning om detta får man gärna höra av sig. 


6 maj 2016

Nyinkommet: Från Shakespeare till Batra


Här kommer ett urval av den senaste bokskörden!

Skönlitteratur för vuxna
I år är det 400 år sedan William Shakespeare dog och då vill vi självklart tipsa om Ulf Peter Hallbergs nyöversättningar, samlade i två vackra volymer - Det blodiga parlamentet och Komiska förväxlingar. Väl värda en läsning, både för de som kan sin Shakespeare och för de som är färskingar!

Facklitteratur för vuxna
Rollspel (ni vet, det som vi nördar gör i mörka källare, med tärningar, papper, penna och gärna lite svärdsatrapper) är på uppgång! Från att vara en väldigt perifer och pinsam aktivitet har det nu (äntligen) börjat bli folkligt! Anna-Karin & Daniel Linder Krauklis har i sin Finna dolda ting skrivit en utmärkt historik över svensk rollspelshistoria, med väldigt häftiga illustrationer!

Skönlitteratur för ungdomar
David Levithan kommer nu med uppföljaren till den väldigt läsvärda och märkliga Jag, En, där vi fick följa karaktären En som varje dag bytte kropp. En annan tar vid där den förra slutade, men ur ett annat perspektiv. Spännande, välskriven och tänkvärd!

Skönlitteratur för de minsta!
Boken utan bilder av BJ Novak (i översättning av David Batra) var en bok som jag inte alls trodde skulle funka när jag först fick se den. Men efter att ha läst den för ett gäng 4åringar på en sagostund kan jag bara konstatera - denna är en succé! Barnen vek sig av skratt och har velat att jag ska läsa den igen, varje gång de kommer!