Franska tips, del 4.

Torsdag: Kokböcker man blir glad av!

Den här boken har allt man behöver för att drömma sig bort till en bättre värld, eller i alla fall en mer välsmakande och vacker värld. I Fransk afton (Magnus Falkehed, Norstedts, 2009) får man enkla recept på god bistromat, personporträtt, guidade turer och en CD med franska dängor. Allt för en helkväll av bästa sort!

En av de vackraste kokböcker jag sett. Danyel Couets Paris (Danyel Couet, Natur & Kultur, 2007) är en fröjd att bläddra i och innehåller spännande recept från det mångkulturella Paris att experimentera med om man, till skillnad från mig, trivs bland kastrullerna i köket. Själv köper jag bara kokböcker som är snygga att titta i. Det här är riktigt ögongodis!

Au revoir
/Helena

Skridskor på Stadshusplatsen

Skridskoåkning på Stadshusplatsen, eller Rådhustorget som det ofta kallades på den tiden, i februari 1953. Här kunde barnen också åka pulka och tefat längs berget, som skymtar till vänster. På berget ligger idag Folkets Hus där vårt bibliotek, konsthall och bildarkiv ligger. Det vita huset är ju såklart rivet, men det röda huset "Valkyrian" eller Stormogården som det heter nuförtiden, klarade sig från rivning. Hur det nu gick till...
Foto C-G Lilieroth, Nynäshamns bildarkiv
/Emma

Franska tips, del 3.

Onsdag: Bra Parisguide

När jag, efter flera år av kärlek på distans, besökte Paris för första gången 2007 hade jag den här guideboken med mig: Resa till Paris (Katarina Markiewicz, ICA Bokförlag, 2007). Boken är indelad i fiffiga kapitel som vänder sig till resenärer under samma beteckning, dvs Förstagångsbesökaren, Kulturknutten, Barnfamiljen, Romantikern, Shoppingfantasten, Nattsuddaren, Kaféflanören och Matälskaren. Guideboken tipsar om passande boende, matställen, sevärdheter, aktiviteter och ger dessutom förslag på olika promenader man kan ta. En riktig favorit!

Au revoir
/Helena

En bilderbok

Tänkte köpa in lite nya bilderböcker (för det behövs) och hittade den här:

Den påminner mig om Eadweard Muybridge sa en kollega:

och det hade han ju rätt i. /Johanna

Franska tips, del 2.

Tisdag: Två favoritförlag

Är man ute efter bra fransk litteratur översatt till svenska kan man kolla in utgivningen från följande två förlag: Sekwa och Elisabeth Grate Bokförlag.

Sekwa förlag är ett litet förlag som ger ut franskspråkig litteratur på svenska. Samtida, kvinnliga författare har företräde, som det står på deras hemsida. Sekwa ger ut allt från Anne Rambachs lite annorlunda deckare till feel bad-drottningen Claire Castillon.

Elisabeth Grate Bokförlag är ett familjeägt förlag som framför allt ger ut fransk litteratur i svensk översättning. Elisabeth Grate är den svenska förläggaren till 2008 års Nobelprisvinnare Jean-Marie Gustave Le Clézio men de ger även ut alltid läsvärda Nina Bouraoui.

Så, nästa gång du söker efter en bra bok att läsa, fråga gärna efter böcker från dessa förlag.

Au revoir
/Helena

J.D. Salinger 1919 - 2010

”I’m sick of not having the courage to be an absolute nobody” skrev jag en gång i min dagbok. J.D. Salinger skrev det först - i Franny and Zooey 1961. Vad gäller anonymiteten repade han själv mod för sent. Efter succén med Räddaren i nöden blev han nästan lika känd för att inte vilja vara känd som för sina böcker. Salingers sparsamma litterära produktion och ovilja att ställa upp på kändisskapets villkor gav honom med tiden epitetet ”the Garbo of letters”.

Som tidningar världen över nu konstaterar har få böcker uppnått sådan kultstatus bland unga som Räddaren i nöden. Enligt en New York Times-artikel från i somras finns det dock tecken på att dagens mer målinriktade unga är på väg att förlora tålamodet med bokens alienerade hjälte Holden Caulfield, som efter att ha blivit relegerad från skolan befinner sig på drift i New York. Istället för att gnälla över vuxenvärldens falskhet borde han enligt somliga växa upp och skaffa sig ett liv. ”Shut up and take your Prozac”, som en 15-årig kille uttrycker det. Själv hade jag som tonåring inga större problem med att identifiera mig med Holden, men för den som vill läsa något annat av Salinger kan jag rekommendera berättelserna om familjen Glass, till exempel Franny och Zooey, Res takbjälken högt, timmermän och Till Esmé - kärleksfullt och solkigt, som inleds med den berömda novellen En dag som gjord för bananfisk. Böckerna finns på biblioteket.
/Mattias

Franska tips, del 1.

Igår gav jag mig själv en ny inspirerande och vacker kokbok med franskt tema i present, varpå min fäbless för allt franskt fick sig en nytändning. Som ett led i detta kommer alla mina tips den här veckan att ha en fransk koppling.

Måndag: Fransk film med Kristin Scott Thomas

Kristin Scott Thomas är en riktig favorit, hon är vacker som en dag, sval och elegant och inte minst otroligt talangfull. Och så har hon den goda smaken att vara med i en massa bra fransk film. Här följer två exempel:

Jag har älskat dig så länge (Il y a longtemps que je t'aime) 2008, Regi: Philippe Claudel

I Jag har älskat dig så länge spelar Scott Thomas Juliette, en kvinna som nyligen frigivits efter ett långt fängelsestraff. Hon flyttar hem till sin lillasyster (som spelas av den utmärkta Elsa Zylberstein) och försöker komma tillbaka till ett liv på utsidan, samtidigt som hon kämpar med skuld- och skamkänslor runt det hemska brott hon har begått. De två systrarna får lära känna varandra som vuxna och lillasyster Lèa kämpar tappert med att få sin storasyster att släppa in henne bakom den kalla fasad som Juliette byggt upp under fängelsetiden. En enormt gripande och välspelad film. Trailer finns här.

Berätta inte för någon (Ne le dis à personne) 2006, Regi: Guillaume Canet

Alexandres fru Margot blir brutalt attackerad mitt i natten efter en romantisk simtur och innan Alexandre hinner reagera slås han ner och lämnas åt sitt öde. När han vaknar är Margot död. Eller är hon det? Alexandre får nämligen hemliga mejl som visar på motsatsen. Det här är en riktig nagelbitare där man inte kan lita på någon. Många vändningar och ett spännande slut. Ett måste för thrillerälskaren. Trailer finns här.

Filmerna finns på biblioteket.

Au revoir
/Helena