Igår var det premiär för Salongens bokcirkel. Först ut var Johan Klings Människor helt utan betydelse, vinnare av Borås Tidnings debutantpris 2010.Det visade sig vara en tacksam bok att diskutera. Åsikterna var många, och härligt diametralt motsatta. De allmänna omdömena skiftade från direkt ogillande till betyget Med beröm godkänd. Kritiken som framfördes gick bland annat ut på att boken var deppig, och att ingenting hände. Den ansågs även vara ensidig i sin ytlighet: sinnesintryck och fördjupning av romanens karaktärer saknades helt och fullt.
Mot detta ställdes åsikterna om att Kling har lyckas förmedla känslan av utanförskap och ångest. Därtill såg flera gillande på stilen, att den var konsekvent genomförd och att Kling med små medel har skapat en stämningsfylld roman.
Flera trådar togs upp: Vad vill egentligen Kling säga med titeln, vilka är dessa människor utan betydelse?; ska man se den som en specifik Stockholmsroman eller skulle den lika gärna kunna utspela sig någon annanstans? Och hur ska man tolka slutet? Finns det hopp för vår anti-hjälte eller har han helt fastnat i samma hjulspår?
Eller är det egentligen en kärleksroman, där huvudkaraktärens vemod och brist på handlande är helt avhängigt dennes förhållande till sin flickvän, Josefin?
Vad tycker du om romanen? Fortsätt gärna diskussionen i vårt kommentarfält.
/Helena, Mattias och Anders
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar