30 juni 2010

Tordyveln som aldrig slutar flyga

Äntligen! Nu har Sveriges Radio efter alla dessa år givit ut den underbara sommarlovsföljetongen Tordyveln flyger i skymningen på cd. För den som till äventyrs inte skulle känna till Tordyveln... så är det alltså en radioteater som skrevs av Maria Gripe och som regisserades av Kaj Pollack och sändes i radio första gången 1976. Boken med samma namn kom ut först 1978. Sommarlovsföljetongen har sänts i repris många gånger sedan dess, jag har själv lyssnat på den både som barn och vuxen. Den är nästan lika bra varje gång, men ingen gång är ju såklart så bra som den första. Varför är den så bra då? Förutom att alla skådespelare, både barnen och de vuxna spelar väldigt bra, så är själva storyn den stora grejen. Den härliga blandningen av spänning, historia och romantik gör den till en riktig skröna. Hela historien drivs av mystiska sammanträffanden, slumpterorier och oförklarligheter. Livsöden och sammanhang mellan människor från olika århundranden vävs ihop. När du lyssnat klart på sista avsnittet kommer du aldrig kunna beskära dina krukväxter mer, du kommer börja spela schack igen och bli sugen på att läsa mer om de gamla egyptierna, kanske plugga botanik i Linnés anda eller börja släktforska. Ja inte vet jag, men det jag vet är du aldrig mer kommer att tro att slumpen styr ditt liv, utan att allt har en mening, även om du kanske inte kan se det själv just nu... CD:n finns nu på ditt bibliotek!
/Emma
PS. jag har lagt den på etiketten "Barn och unga", men det har väl framgått att den är lika bra för vuxna... DS

4 kommentarer:

Anonym sa...

Inspirerande inlägg! Dags att läsa om Gripe, märker jag.

Nynäshamns bibliotek sa...

Ja gör det. Men i tordyvelns fall är radioteatern lite bättre än boken. Eftersom t ex ljudupptagningar på en kassettbandspelare spelar en central roll, musik och suggestiva berättarröster bidrar till att öka stämningen.
/Emma

Monika Häägg sa...

Den är underbar både för barn och vuxna. Är det verkligen så länge sedan den gick första gången i radio.
Det finns något mystiskt och oförklargligt som går genom hela den boken. Underbart!

Pax sa...

Jag har läst boken minst fem gånger, jag får aldrig nog. Men aldrig hört radioteatern! Det kanske är dags...