So long, Marianne

Foto: BBC/Normal People

Den som har sett alla avsnitt av serien Normala människor (tillgänglig via SVT Play) och saknar huvudpersonerna Marianne och Connell kan trösta sig med att den irländska författaren Sally Rooneys romanförlaga finns att låna på biblioteket. Boken brukar ju som bekant vara bättre än filmen. Vad gäller Tv-serien är det ändå bara att hålla med DN:s recensent Kerstin Gezelius (”Underbara Normala människor visar att kärleken fortfarande finns”) om att serieskaparna har lyckats rätt bra, mycket tack vare huvudrollsinnehavarna Daisy Edgar-Jones och Paul Mescal. Många av mina bekanta verkar rentav tycka att serien nästan är bättre än boken. Skildringen av min hemstad Lund, där Marianne pluggar under en period (deppigare har Sverige sällan framstått), hör till de svagare delarna, både i romanen och i serien, som helt uppenbart inte är filmad där. Något som å andra sidan inte spelar någon roll för huvudhandlingen, som ju är den kärlekshistoria som tar sin början när den hyfsat populära fotbollskillen Connell ska hämta sin mamma hos den rikare men ensammare klasskamraten Marianne, vars hus det är mammans jobb att städa. 

Serien verkar ha blivit något av ett fenomen på Irland och i Storbritannien, där den slagit online-kanalen BBC Threes tittarrekord. Kanske kommer många för evigt att förknippa den med den tid då de satt som fångar i sina hem under coronakrisens utegångsförbud. Marianne Sheridan har utropats till stilikon av The Guardian, Tourism Ireland har gjort en kortfilm med scener ur serien som marknadsför Irland som (framtida) resmål och Connell Waldrons halskedja (som somliga tydligen tycker är oerhört sexig) har fått ett eget Instagramkonto.

Här finns en intervju med de båda huvudrollsinnehavarna, och här en intervju med Sally Rooney själv. Den som vill läsa fler böcker av henne kan låna Samtal med vänner, som av litteratursajten Lit Hub har utsetts till en av 2010-talets bästa debutromaner. Serien är regisserad av Lenny Abrahamson och Hettie Macdonald, men Sally Rooney var själv djupt involverad i inspelningen. Bland annat hjälpte hon skådespelarna att komma under skinnet på sina rollkaraktärer genom att ge dem den spellista hon gjorde när hon skrev boken, med låtar av band som Joy Division och Bombay Bicycle Club. Och - självklart - Leonard Cohens ”So long, Marianne”.

/Mattias

Bonus/uppdatering: fick tips av en kompis om det här - ett samtal med Sally Rooney, seriens huvudrollsinnehavare och en av regissörerna, organiserat av bokhandeln Waterstones och tidstypiskt nog genomfört som videokonferens.