Poesitävlingen!

Ni vet hur man brukar säga att det inte går att tävla i musik? Det är ett uttryck som skulle kunna gälla för alla konstformer. Men likväl så tävlar vi på. Vinnare ska koras och pris ska delas ut.

Vi vill inte vara sämre här på Nynäshamns bibliotek. Här anordnar vi årligen både novelltävling och poesitävling för alla som vill vara med. Alldeles nyligen avgjordes 2017 års poesitävling och vi höll prisutdelning i Konsthallen.

Den huvudsakliga poängen är naturligtvis inte att komma fram till vem som är den bästa diktaren i kommunen, utan snarare att inspirera till skrivande och läsande. Vi i jurygruppen (ett litet gäng ur bibliotekets personal) blir lika glada varje år när vi märker hur hela skolklasser blivit inspirerade och skickat in sina alster.

Men, många är kallade men få är utvalda, som det heter och det ska utses endast en vinnare och två hederspristagare i de olika åldersgrupperna. Det är ett idogt arbete, som brukar ge upphov till långa och engagerade diskussioner hos juryn. Otroligt många fler än de få pristagarna lyckas väl med sina diktverk och vi hoppas innerligen att de fortsätter i sitt förkovrande i litteraturen livet ut. Och skänker oss en tanke när de blir publicerade och upphöjda författare i framtiden.

Är ni nyfikna på vinnardikterna? Det borde ni vara med tanke på den kvalitet de håller, ända från

lågstadiet upp till vuxenklassen. Ett häfte med alla pristagares poem finns att hämta (gratis!) på Nynäshamns bibliotek.

Prisutdelning i Konsthallen

Skräckens högtid

Äntligen är den här! Skräckens högtid, halloween. De flesta av oss är nu för gamla för att klä ut oss till häxor och skelett och ringa på hos grannarna och tigga godis, men det betyder inte att det inte finns annat vi kan göra.
Ett anspråkslöst förslag: sänd ut barnen i sina maskeraddräkter, medan du själv kurar upp i soffan med en god bok. Vad du ska läsa? En skräckis, förstås.

John Ajvide Lindqvist slog igenom med dunder och brak när hans första bok Låt den rätte komma in publicerades 2004. Sedan dess har han kallats Sveriges skräckmästare och skrivit flera andra romaner och noveller. En Sveriges Stephen King som skrev in skräcken i folkhemmet.

Men sedan 2004 har det också hänt saker på andra håll inom den svenska skräcklitteraturen. Numer är inte John Ajvide Lindqvist ensam uppe på tronen, utan har fått sällskap av ett helt gäng andra. Framför allt har det handlar om hela genrens uppgång i Sverige, redan 2016 inrättade vi här på biblioteket en egen hylla för skräckböckerna just eftersom efterfrågan ökat.

Inte minst inom barnböckerna har boomen varit ett faktum, de snälla spökhistorierna med lyckliga slut fick snart se sig passerade av de mer fasansfulla berättelserna där alla kanske inte tar sig ut levande...

Vi på Salongen tänkte tipsa som ett par oumbärliga skräckromaner så här i halloweentider.






Den kanske mest uppmärksammade efterföljaren till Ajvide Lindqvist är Mats Strandberg. Mats har skrivit romaner länge men inte förrän 2015 gav han sig in i rysargenren. Men då gjorde han det med besked genom boken Färjan. Vill du ha det blodigt? Då vill du ha Färjan.







Kikar vi istället utomlands är det värt att stanna upp vid Susan Hill. Har ni sett skräckfilmen The woman in black med Daniel "Harry Potter" Radcliffe i huvudrollen? Glöm den och läs boken istället. Helt utan blod men en stor dos psykologi skräms Hill som ingen annan i Kvinnan i svart.





Till slut, en klassiker. Eftersom förlaget Modernista hade den goda smaken att ge ut Daphne du Mauriers bok Rebecca på nytt 2016 kan den nå nya generationer. Rebecca ligger till grund för en mycket känd Hitchcock-filmatisering, men ingenting går, som ni vet, upp emot boken.


Alla tre finns naturligtvis att låna hos oss på biblioteket, tillsammans med många andra otäcka titlar. Välkomna!

Böcker på film

"Jag har sett filmen!"
Hur många var det inte som utbrast exakt så häromveckan när Nobelpriset i litteratur 2017 presenterades, och det stod klart att vinnaren blev Kazou Ishiguro. Han är ju författaren bakom bland annat boken Återstoden av dagen, som nog är mer känd för en bred allmänhet som (åttafaldig Oscar-nominerad) film med Anthony Hopkins och Emma Thompson.

Det är ju som bekant inte alls särskilt ovanligt att böcker filmatiseras. Biograferna fullständigt flödar över av adaptioner, allt från Alfons Åberg till Blade runner har litterära förlagor.

Till och med till teatern har romanen tagit sig för att stanna, verkar det som. Dramatik har för all del alltid varit en genre inom litteraturen, men att texter som inte alls är skrivna för scenen ändå uppförs just där, blir vanligare och vanligare. Just nu går det att se båda Anna Karenina och Egenmäktigt förfarande som teater i Stockholm, bara för att nämna några.

Egentligen är det ett mysterium att vi fortsätter se filmer som baserar sig på böcker när vi så sällan kommer ut ur biosalongen och tycker att filmen varit bättre, eller ens gjort boken rättvisa. Ett slags kulturellt självskadebeteende där vi vet att vi kommer göra oss själva besvikna.

Det finns naturligtvis fördelar med filmatiseringar och dramatiseringar. Framförallt öppnar de förhoppningsvis upp intresset för originalverken för de som inte läst boken innan. Och kanske hittar filmskaparna en ny infallsvinkel där känslor och budskap kan komma fram på andra sätt än i skriven text. Sedan är det ju den nyfikenheten också. Hur har de tänkt lösa det där med Sauron? Vem ska egentligen porträttera Monica Zetterlund? Vi måste få veta.

Jane Austen

Det verkar som att kulturbranschen gillar jubileum. Om det inte är ett jämnt antal år sedan någon känd profil föddes så utgår man från när de dog istället. Förra året var det William Shakespeare som stod i centrum - det var då 400 år sedan han gick bort. I år är det Jane Austens tur.

Eftersom det blir ännu en extra chans att uppmärksamma litteraturen, filmen, musiken eller konsten som dessa döda kulturutövare skapat så får man nästan säga att det, trots sin något morbida underton, är mest till godo.Det man kan invända är kanske att det gärna är redan välkända personer som får ytterligare uppmärksamhet, i Sverige har vi firat både August Strindberg och Ingmar Bergman. Å andra sidan kan detta odelade fokus också leda till att nya sidor av någon som man trodde att man visste allt om också kommer fram. Dessutom finns det ofta bra anledningar till varför dessa människor överlevt till så här långt fram i tiden.

Jane Austen har givit oss odödliga klassiker som Stolthet och fördom, Förnuft och känsla och Emma. Hon har fostrat generation efter generation av anglofiler som ordnar baler iklädda bahytt ända in i våra dagar. Det måste krävas något extra av en författare för att skapa ett sådan engagemang.
Albert Bonniers förlag har i och med detta 200-års jubileum publicerat en bok som samlar Jane Austens privata brev. Kanske kan det bli ett sätt för hennes beundrare att komma ännu närmare den brittiska societeten och författarinnas egna innersta tankar.

Alla som läst och älskat Jane Austen har naturligtvis sin egen uppfattning om värdet av att fira och uppmärksamma henne och hennes litterära verk. För att hon öppnade upp för fler kvinnor att bli framlyfta för sina författarskap. För att hon kunde skapa så mycket dramatik av så små medel. För att hon satte fokus på den privata (kvinnliga) tillvaron.

Och visst är Colin Firth väldigt stilig i rollen som Mr. Darcy?

Demokrati och Jack Werner

Ibland träffar vi människor som undrar vad man egentligen gör som biblioteksanställd. Det är inte så konstigt om man inte har full koll, för det mesta som vi gör syns inte.

Naturligtvis är det kanske mest grundläggande hos oss våra böcker. Vi ser till att de köps in, ställs på rätt plats och tipsar om dem när det behövs. Men vi har också andra uppdrag.

Bibliotekslagen och biblioteksplanen är långa dokument men de kan sammanfattas ganska enkelt. Biblioteket ska vara en plats där alla har möjlighet att vistas, mötas och ta del av aktiviteter utan att avkrävas på varken pengar eller prestation.

Det sägs ibland att biblioteken är den sista demokratiska mötesplatsen just på grund av detta. Demokrati är också ett ledord vi jobbar väldigt mycket med. Därför har vi i år valt att uppmärksamma FN:s internationella dag för demokrati. Detta gör vi till exempel genom att bjuda in Jack Werner som föreläsare.

Jack Werner är journalist och känd från en mängd sammanhang, kanske främst sin skräckpodd Creepypodden i P3 och som medgrundare till Viralgranskaren i Metro. Viralgranskaren går in för att avliva myter som sprids på internet och Jack Werner är en ledande röst i media kring källkritik.

Det är också kring källkritik, sociala medier och myter som Jack kommer prata om när han besöker oss. Alla är välkomna att komma hit till oss och lyssna på honom. Samtalet äger rum fredagen den 15:e september klockan 17.00 och är helt gratis.

Hoppas vi ses!

Bokhösten!

Nu har skolorna börjat även här i Nynäshamns kommun och semestrarna är mer eller mindre officiellt slut. Dagarna blir stadigt kortare och temperaturerna sjunker. Visst är det härligt!

För oss inom bokbranschen innebär hösten febril aktivitet. Bokutgivningen tar också semester under sommarmånaderna och det är nu när september närmar sig som den kommer igång igen. Det betyder att bokbeställningarna till biblioteken växer markant, liksom högarna med böcker som är näst på tur att bli lästa.

Hösten är ju också den årstiden som kanske bäst förlåter att man håller sig inne med en god bok, eller hur?

Om man inte nöjer sig med att sitta stilla är det också under höstmånaderna som många bokevent äger rum. Bok- och biblioteksmässan i Göteborg har på senare år fått konkurrens från till exempel Stockholm literature som brukar äga rum på Moderna museet, men också en stark författarscen runt om i landet.

Här på biblioteket satsar vi också på att kunna bjuda in till så många aktiviteter som möjligt. Håll utkik efter våra kommande event!

En ode till Selma Lagerlöf

"Äntligen stod prästen i predikstolen." 

Visst kan ni inledningsmeningen till Gösta Berlings saga även om ni inte läst boken sedan gymnasietiden? Eller kanske inte läst den alls eftersom det blivit en sådan där bok man hör så mycket om att det känns överflödigt att läsa den.

Nog får man tydliga bilder i huvudet bara av att läsa Selma Lagerlöfs namn?
En "sagotant", en gård i Värmland, en pelargon, den gamla tjugokronorssedeln. Mycket är förknippat med just Selma Lagerlöf. Och det kanske inte är så konstigt att hon väcker så många associationer.

Som sagt är Selma starkt förknippad med sagor, och hennes böcker innehåller mängder med sagoinfluenser och magisk realism. Här finns allt från skogsrået till sorg personifierad till en kvinna - Fru Sorg. Och visst var Selma lärarinna och tyckte mycket om barn, visst skrev hon Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige som lärobok till skolan. Men hon var mycket mer än den där "sago-tanten".

1909 tilldelades Selma Lagerlöf nobelpriset i litteratur. Hon var den första svenska pristagaren, och den första kvinnan att få det. Sedan dess har bara ytterligare tretton kvinnor tilldelats priset, av totalt 112.
Och förutom Nils Holgersson skrev hon ytterligare en bok på beställning, den kanske mindre kända romanen Bannlyst, som skulle vara en kommentar om det rådande kriget. Hon var alltså i viss mån absolut politisk i sitt författarskap, också. I en historisk tillbakablick har hon också blivit en feministisk ikon och hon fortsätter att inspirera.

Så visst är hon spännande, Selma. Vilken tur att hennes författarskap lyfts med vissa mellanrum. I år har Bonniers valt att ge ut flera av hennes texter i nya pocket utgåvor, med vackra omslag med mönster från Jobs textilier. Ett "must have"! Och självklart har vi köpt in dem här på biblioteket så att man kan få njuta av både utsida och innehåll.
Välkomna!

Minnesdag för Förintelsen

Den 27:e januari 1945 befriades de överlevande fångarna från Auschwitz-Birkenau.
Sedan 1999 har vi i Sverige uppmärksammat detta datum som Förintelsens minnesdag och sedan 2005 är det även en internationell minnesdag enligt FN.

På biblioteket har vi valt att detta datum ordna evenemang som bidrar till att hedra de många offren för Förintelsen på olika sätt. I år har vi i samarbete med Nynäshamns Litterära sällskap bjudit in Bernt Hermele - journalist och författare till boken "Judejävel" från 2016.

Samtidigt har vi en skyltning inne på biblioteket med böcker som rör temat Förintelsen och Andra världskriget. Det är ett ämne som alltid kommer vara aktuellt och därför fortfarande är flitigt återkommande i litteraturen. Här står både Anne Franks dagbok och Patrick Modiano.
Och kanske slutar skildringarna av Förintelsen aldrig att upphöra. För sex miljoner människor är sex miljoner livsöden som alla förtjänar att bli ihågkomna.

Andra saker som man kan delta i om man vill manifestera för alla människors lika rätt här i kommunen den 27:e januari:
- Nynäshamns scoutkår ordnar fackeltåg mellan Stadshusplatsen och kyrkan 18.30
- Nynäshamns kyrka har från 19.00 ett program med musik, dans, uppläsning av texter samt tal.

Katter och böcker

Katter och böcker har länge förknippats med varandra. Nu för tiden märks det tydligast på internet: instagram- och facebook-konton svämmar över av bokentusiaster som mest postar bilder på sina katter.

För en del år sedan kom boken "Bibliotekskatten Dewey", som handlar om en liten katt som hittas i ett bokinkast hos ett bibliotek i USA och sedan blir omhändertagen av personalen. Dessutom är det inte alls ett okänt fenomen att bokhandlar runt om i världen har en egen katt som maskot inne i butiken som kanske lockar lika många besökare som bokutbudet. Ett av de mer kända exempel är kanske den engelska bokaffären i Paris, Shakespeare and company.

Katter är också flitiga huvudkaraktärer i litterära verk, alltifrån Edgar Allan Poes gastkramande novell "Den svarta katten" till "Gatukatten Bob". Just gatukatten Bob verkar vara den katt som startade trenden vi har sett de senaste åren med berättelser, ofta med verklig bakgrund, som skildrar katter och kattägares livsöden. Helen Browns "Katten Cleo" och "Katter och döttrar", Nils Uddenbergs "Gubbe och katt" eller den japanska "Gästkatten" av Takashi Hiraide är bara några exempel som vi har i vårat bestånd på biblioteket som handlar om just detta.

En annan författare som var känd för sin kärlek till katter, och som låg långt före i tiden när det kommer till att skriva om detta, är nobelpristagaren Doris Lessing. Hon skrev berättelser om några av de katter hon delade livet med och de finns samlade i verket "Om katter" som finns här på biblioteket.

Även poesihyllan har sin beskärda del av katter, främst kanske T.S. Eliots kända diktsamling Old Possum's Book of Practical Cats som sedermera blev omtolkad till den möjligtvis ännu mer kända musikalföreställningen Cats.

En bok som alldeles nyligen kommit till biblioteket visar att katter inte bara är trevliga att läsa om, utan faktiskt kan lära oss om oss själva. Boken "Alla katter har AST" (autismspektrumtillstånd) vill skildra hur barn som har någon form av autism upplever världen, på ett mycket lättillgängligt sätt. Kanske stämmer det, att alla katter har AST? I sådana fall behöver barnen med dessa diagnoser inte känna sig ett dugg ensamma.