Utställningen om Televerkstaden

För precis 100 år sedan flyttade Telegrafverkets verkstad från Mosebacke på Söder i Stockholm till Nynäshamn. 1911 hade man tagit beslut i riksdagen om att verkstaden skulle flyttas hit, eftersom lokalerna vid Mosebacke blivit för små. I Nynäshamn byggdes en helt ny verkstad upp från grunden. Tillsammans med flytten av tillverkningen kom också ett stort antal anställda med familjer till Nynäshamn. Bilden nedan visar hur Waxholmsbåten med arbetare från Mosbacke kom till Nynäshamn 21/4 1912 för att se om de skulle följa med verkstadens flytt hit. (Foto i Sotholms Härads hembygdsförenings samlingar)

För de anställda byggdes bostäder och runt Kullsta präglas fortfarande bebyggelsen av de s k Teli-kåkarna, både med flerfamiljhus och hus med två till fyra lägenheter och enskilda villor. Att Televerkstaden och deras anställda präglade det unga samhället går inte nog att framhålla. Förenings- och kulturlivet började blomstra. Flera av Nynäshamn äldsta föreningar bildades under 1910-talet, t ex Nynäshamns Idrottsförening (NIF), Nynäshamns Segelsällskap (NSS), Nynäshamns gymnastikförening för att nämna några. Folkets Hus byggdes 1915.

Televerkets verkstad, som senare ändrades till Teli, drev fabriken till 1993, då Ericsson tog över. 2005 lade Ericsson ner sin basstation i Nynäshamn. Det är väl inte direkt ett 100 årsjubileum som utställningen firar, men väl ett sätt att visa hur stor denna industri varit och hur stor betydelse den har haft för Nynäshamns utveckling.  Sotholms Härads Hembygdförening ligger bakom utställningen. Det visas fotografier, föremål och filmer. Utställningen pågår 31/8 t om 21/9.
/Emma

Sadako

Idag, den 6:e augusti, är det Fredens dag i Hiroshima. För 68 år sedan fälldes atombomben över staden. Då var Sadako Sasaki två år gammal. Sadako överlevde, men tio år senare fick hon cancer av den strålning hon utsatts för. Enligt en japansk sägen får den som viker tusen tranor sin önskan uppfylld. En vän som besökte Sadako på sjukhuset gav henne en bit guldfärgat papper så att hon kunde börja vika tranor och önska sig frisk. Enligt en version av berättelsen hann hon vika 644 tranor, enligt en annan över tusen. Säkert är att hon dog den 25 oktober 1955, bara 12 år gammal. Sedan dess har papperstranan blivit en symbol för fred och kampen mot kärnvapen. På Fredens dag i Hiroshima hedrar man atombombens offer genom att hänga tusentals tranor, vikta av barn från hela världen, på en staty av Sadako. Även på sommarutställningen hedrar vi atombombens offer idag. Kanske kan vi skicka några av de tranor vi vikt till Hiroshima, så att de kan hängas upp på statyn av Sadako den 6:e augusti nästa sommar. Kom och vik tranor, och låna gärna Eleanor Coerrs bok Sadako och de tusen papperstranorna på biblioteket.