100 års jubiléet av de Olympiska spelen 1912, den s k Solskensolympiaden, börjar närma sig. Om det är någon som har missat det, så hölls ju de Olympiska kappseglingarna i Nynäshamn. Enligt källorna var det inte självklart att Nynäshamn skulle bli värdstad för den stora regattan. Men den lilla köpingen kunde vid tiden för beslutet (senhösten 1910) överglänsa Sandhamn på några viktiga punkter.
Kommunikationerna var bra. Stockholm-Nynäs Järnväg ställde upp med extratåg som ankom Nynäshamn i tid till kappseglingarnas början och som avgick till Stockholm på kvällen när tävlingarna var slut. De gäster som inte kunde inkvartreras i Nynäshamn kunde därför i nödfall bo i Stockholm. Det fanns hyfsat många
hotellsängar och restauranger i staden. Här spelade Järnvägshotellet och Badhotellet, som tillhörde Nynäs Hafsbad på Trehörningen, en stor roll. Sist men inte minst - publiken kunde till stora delar följa seglingarna från land tack vare
Strandvägen. Det är en ganska utbredd missuppfattning att Strandvägen anlades inför OS. Men redan 1907-1908 hade man byggt gångbryggor, eller plankvandringar, längs klipporna som vette mot vattnet. Det var hotellgästerna på Nynäs Hafsbad som först hade börjat promenera längs stränderna och klipporna. Efter att plankvandringarna var byggda fick de folkliga namn som t e x Medgången, Motgången och Pilgrimsstigen. Badortsgästerna gav också snabbt platser längs vägen romatiska namn som t ex Sockertoppen, Vågornas udde och Klippiga bergen. Inför OS anlades däremot vägen så att publiken kunde åka häst och vagn runt. Först några år senare byggdes vägen ut för biltrafik.
Bilden högst upp föreställer den s k Jökeldalen. Den mellersta bilden är en av de bryggor där man hade riktigt bra utsikt mot vattnet. Vad just denna kallades av badortsgästern känner jag tyvärr inte till... Den nedersta bilden visar Strandvägen när man kommit runt till Hamnviken. Allra längst bort skymtar Estö gård.
Alla bilder är tagna omkring 1908 av Atelier Ekegren, Nynäshamns bildarkiv.
/Emma
